Tillit är inget sidospår i verksamheten. Det är en strategisk tillgång. När den brister går allt långsammare. När den växer, frigörs kraften i människor, samarbeten och utveckling. Mattias Tegefjord beskriver tillitens roll som den tysta motorn bakom framgång.
När man pratar om framgångsrik fastighetsförvaltning hamnar ofta fokus på teknik, system och struktur. Och visst är det så – att ta hand om byggnader med hyresgäster kräver verkligen planering, precision och kontroll.
Men i grunden handlar förvaltning om människor. Och det som i längden avgör hur väl vi lyckas är något svårare att mäta: tillit, och förmågan att samarbeta med varandra.
Jag har sett det i flera olika organisationer. När tilliten mellan människor är svag händer något med hela systemet. Beslut blir långsamma. Suboptimering tar fart. Möten fylls av personer som egentligen inte behöver vara där, men som känner att de måste bevaka sina frågor för att inte riskera att bli överkörda. Fokus flyttas från helheten till det egna. Det börjar spreta åt olika håll.
När det gäller utveckling blir det ännu tydligare; man håller hårt i ”sin” utveckling och släpper ogärna in andra.
Samarbete utan prestige
Men när tilliten växer händer motsatsen. Då börjar människor samarbeta utan prestige. De delar information, bollar idéer och söker gemensamma lösningar. Energin flyttas från försvar till en gemensam framåtrörelse. Möten effektiviseras då man inte behöver vara med överallt utan vågar lita på att kollegor beaktar ens frågor och eftersträvar helhetens bästa.
Det är då man märker att tillit inte är en bonus vid sidan av verksamheten – den är själva infrastrukturen som gör att allt flyter. Tilliten är den tysta motorn bakom framgång.
Forskning om tillit
Forskningen visar samma sak. Exempelvis Amy Edmondsons studier om psykologisk trygghet och Stephen M.R. Coveys arbeten om tillit pekar på att organisationer med hög tillit fattar snabbare beslut, hanterar fel bättre och utvecklas fortare. I praktiken är det skillnaden mellan en kultur som skyddar det gamla och en som ständigt förbättrar det som finns.
Jag tror att många chefer känner igen dilemmat. Det är betydligt lättare att bygga struktur än relationer, lättare att skriva processer än att få människor att lita på varandra. Men erfarenheten säger mig att de två hänger ihop. Struktur utan tillit blir stel. Tillit utan struktur blir otydlig. Först när båda finns, uppstår verklig rörelse framåt.
Tar tid att bygga
En av de största lärdomarna under mina tjugo år som chef och ledare är hur mycket tid, uthållighet och mod det faktiskt kräver att bygga tillit. Man kan tyvärr inte bara bestämma att nu ska vi ha en tillitsfull kultur och samarbeta bättre. Tillit är en belöning som bara kan förtjänas genom att konsekvent och uthålligt vara transparent, hålla löften och visa intresse för andra. Och kanske framför allt: genom att visa att man själv litar på andra.
Den som tar steg mot ökad tillit måste våga utsätta sig för risken att upptäcka att lämnat förtroende inte alltid besvaras. Det är obekvämt, men utan det risktagandet kan tillit aldrig uppstå.
Utveckling tar fart
När året nu går mot sitt slut och vi närmar oss julen tänker jag på hur universellt det där behovet är. Oavsett om vi leder ett bolag, en avdelning eller är del av en familj bygger all gemenskap på tillit mellan människor.
Den gör att vi vågar vara öppna, erkänna misstag och lita på att andra vill oss väl. Det är där samarbeten föds och utveckling tar fart. Och det är med känslan av tillit till personerna i vår omgivning som vi återhämtar oss allra bäst.
Så när vi nu tänder adventsljusen, ett efter ett, och rundar av året kan det vara värt att reflektera över en enkel fråga: Hur mycket tillit finns egentligen i det sammanhang du befinner dig i. Och vad skulle hända om ni vågade öka den med bara tio procent?
Kanske mer än du anar.
Mattias Tegefjord,
VD för Uppsalahem
