Energideklarationen – en framgångssaga

Nu är det snart tio år sedan energideklarationerna kom som begrepp och lag i Sverige och EU. På några få år skulle samtliga fastigheters energianvändning deklareras och det vände upp och ner på branschen.

Vi minns nog alla vilka reaktioner det skapade. Hur vissa fastighetsägare upphandlade deklarationerna som en pålaga utan någon avsikt att använda resultaten. Hur det blev stor brist på energikonsulter, som dessutom inte drog sig för att leverera lågprisprodukter till oengagerade kunder. Hur rapporter var svårtydda. Och så vidare. Boverket har steg för steg arbetat bort systemets alla barnsjukdomar, och nog finns det mer att göra.

Men det är dags att vi ger energideklarationerna den upprättelse som de förtjänar. Man kan lätt tro att branschen har glömt bort hur det var innan deklarationerna kom.

Jag minns själv hur det brukade låta. Fastighetsägare berättade om hur låg energianvändning de hade och hur mycket de sparat det senaste året. Men frågade man efter konkreta siffror startade en lång diskussion om bästa sättet att räkna. Nån mätte boarea och nån annan bruttoarea, medan nån tredje hade ett helt annat mått. Nån mätte värmeanvändning på ett sätt och nån annan på ett annat. Det gick inte att komma överens och slutsatsen blev att alla var mest effektiva enligt deras eget sätt att räkna…

Energideklarationens främsta fördel är att det i grunden är ett benchmarkingsystem. Genom att klassa alla fastigheter utifrån standardiserade data och räknemetod blev det plötsligt tydligt vilka som var bäst och sämst i klassen. Och uppvaknandet var abrupt! Miljöstadsdelar visade sig ha mycket högre energianvändning än väntat. Hela fastighetsbestånd visade sig ligga långt över jämförbara hus. Och fastighetsägare som bestämt hävdat att de var bäst, fick bråttom att optimera beståndet.

Men det är inte den enda positiva effekten. Genom ett ökat fokus på energi etablerades en rad nya yrkeskategorier i fastighetssektorn; energisamordnare, energikonsulter, energicontrollers, energiexperter. Hela bolagsenheter bytte namn från Installation till något med Energi. Och självklart blev det lite rörigt i början, men nu tio år senare är energitjänsterna en mogen marknad, där de flesta agnarna sållats från vetet och ett stort antal seriösa aktörer är kvar.

Dessa personer, såväl bland förvaltare som i konsultledet, har spelat en mycket viktig roll i att sätta fokus på rätt frågor, sprida teknikutvecklingen, dela erfarenheter mellan företag och, framför allt, få ner energianvändningen i byggnader.

En tredje drivkraft som inte får glömmas bort är att genomarbetade energideklarationer lyfter fram lönsamma investeringar. Jag har sett otaliga exempel på duktiga förvaltare som tar till sig av rekommendationerna och driver fram konkreta energibesparingar och bättre inomhusklimat.

Kritikerna till energideklarationerna brukar hänvisa till en rapport av Riksrevisionen från 2009 (Hur man nu kan utvärdera en så stor satsning samtidigt som den pågår som mest intensivt? Och hur man nu än idag kan hänvisa till en så gammal rapport?). De för fram uppskattningar om kostnaden för att deklarera så många fastigheter och hävdar att deklarationen är omotiverad. Om de har rätt lär vi snart få se.

För energideklarationen ska förnyas vart tionde år och nu är det snart dags för en ny omgång. Jag ser verkligen fram emot när Boverket om några år börjar sammanställa deklarationsstatistik på hur mycket mer energieffektiva husen är nu relativt för tio år sedan. Min gissning är att skillnaden kommer att vara markant!

Stefan Lindsköld

Stefan Lindsköld är vd och partner i Aktea Energy som är specialister på energieffektivitet och sund inomhusmiljö i fastigheter och verksamheter, med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Han har under flera år drivit Stockholms stads Företagsnätverk för hållbara fastigheter, och är även initiativtagare till Solcellsgruppen där fastighetsägare och fastighetsutvecklare träffas för att diskutera lönsamma solcellsinvesteringar.

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega