Olov Lindgren AB får bättre ekonomi med nya miljörum

Foto: Webbkompetens

Olov Lindgren AB jobbar stenhårt för att återvinning ska bli en självklarhet för hyresgästerna. I dag har de skalat ner till en entreprenör, använder färre timmar till städning och utnyttjar nudging. Resultatet är bättre ekonomi och bättre sortering.

Kommunikation, nya avtal, rätt entreprenör, fotobibliotek och nudging är alla delar av bostadsbolagets väg till välskötta miljörum med fastighetsnära återvinning. Idag har man en välfungerande organisation med både kontroll och uppföljning samt hyresgäster som källsorterar.

Joanna Heikkilä, Olov Lindgren AB

Men så har det inte alltid varit. Resan började 2018 i samband med ett nytt EU-direktiv med syftet att öka återvinning och återbruk.

– Vi insåg att vi inte hade någon kontroll på hur mycket som hämtades samt vem eller vilka vi hade avtal med. Vi såg att vi på vissa ställen kunde ha upp till sex olika entreprenörer som hämtade i samma soprum, säger Joanna Heikkilä, hållbarhetsansvarig på Olov Lindgren AB.

Tydliga krav och uppföljning
Bolaget beslutade sig för att göra ett omtag med målet att minska antalet entreprenörer, öka samarbetet med de som tömmer miljörummen samt att få hyresgästerna att återvinna mer. Något som krävde en inventering av nuläget och en ny upphandling.

– Vi listade det som var viktigt för oss, som personlig service, en och samma kontaktperson hos vår entreprenör och ett bra samarbete, säger Joanna Heikkilä.

Ett annat krav var att kontinuerligt kunna göra uppföljningar tillsammans med entreprenören för att se över fraktioner och hämtningsintervaller.

De hade också krav på att entreprenörens drivmedel skulle vara fossilfritt och att de skulle erbjuda bra anställningsvillkor.

Läste på och skapade bildbank
Inför upphandlingen läste de in sig på hur kommunala bostadsbolag hade gjort för att se om de kunde få några tips.

De bytte även namn på utrymmet från grovsoprum till miljörum som ett led i att locka till en ökad återvinning.

Joanna Heikkilä bad också alla fastighetsvärdar att räkna efter hur mycket tid de lade på att sortera i miljörummen, vilket var 6,5 timmar i veckan. Och att ta bilder av bolagets cirka 130 miljörum för att kunna se hur miljörummen såg ut utan att åka dit.

Av dessa bilder skapade hon en bildbank som sedan dess fungerat som ett referensbibliotek.

– Jag såg snabbt att vi hade olika skyltar. Vi måste ha en enhetlig skyltning för att våra hyresgäster ska se vad som ska vara i vilket kärl. Det tog vi tag i. Annat var att vi måste få ned tiden som våra fastighetsvärdar la på att hålla rent och snyggt. Där har bytet till en ansvarstagande entreprenör gett effekt. Vi har också använt oss av kunskap från de fastighetsvärdar som är väldigt engagerade, säger hon.

Utrymmesbrist för olika kärl
En stor utmaning för fastighetsägare är att få plats med alla olika sorteringsfunktioner och att hålla jämna steg med återvinningsbestämmelser.

– Alla nya regler hamnar på fastighetsägarna att lösa. För att göra det har vi till exempel byggt om både cykel- och barnvagnsrum och tagit ytor från lokaler. I vissa fastigheter har vi stängt sopnedkast. Vi befarade att det skulle ge negativa reaktioner från våra hyresgäster att behöva slänga sopor i miljörummet. Men det har gått bra tack vare att vi har kunnat erbjuda fastighetsnära hämtning, ofta med många sorteringsmöjligheter, säger Joanna Heikkilä.

Kommunikation en viktig del i arbetet
En av de viktigaste delarna av arbete har varit kommunikation, att hela tiden hålla hyresgästerna informerade om vad de gör och varför.

För den kommunikationen har de använt fastighetsbolagets hemsida, anslagstavlor i fastigheterna och nudging. Alltså den beteendevetenskapliga metoden som går ut på att på olika sätt underlätta att, i det här fallet hyresgäster, ändra ett beteende och göra rätt val.

– Nudgingverktyget har vi till exempel använt i det samarbetsprojekt som vi har med Fastighetsägarna Stockholm. I det miljörummet har vi satt dekaler på golvet där det står ”trampa din förpackning här”. För att förpackningarna inte ska ta så mycket plats så att vi därmed inte behöver ha hämtning så ofta, säger Joanna Heikkilä.

Väggmålning om kretsloppet
Ett annat sätt som de har arbetat med nudging på är genom att berätta historien om hela kretsloppet.

Vid det tidigare nämnda miljörummet går en lång gång fram till en förskola, där många barn och föräldrar passerar dagligen.

På en vägg har det skapats en historia – från frukostbordet till nya produkter eller energiproduktion – som förklarar hur sophantering gick till förr, och vad som händer med det som återvinns i nutid.

– Det är också en typ av nudging som når barnen i tidig ålder, som förhoppningsvis ökar såväl barnens som de vuxnas intresse för miljö och återvinning, säger hon.

Före och efter
Joanna Heikkilä kan absolut se ett före och efter när det gäller omvandlingen från grovsopor till miljörum.

I dag har de en entreprenör, veckovisa avstämningar med fastighetsvärdar som lägger betydligt mindre än 6,5 timmar i veckan på att hålla miljörummen snygga.

I samarbetsprojektet Miljörummet kan de också mäta, följa upp samt justera utifrån data.

– Vi ser många fördelar med den satsning som vi har gjort. Som till exempel en bättre ekonomi. Det märkte vi ganska snabbt när vi gick från sex entreprenörer med olika priser till en. Jag har också blivit mer medveten om sortering, att det är viktigt för oss, hyresgästerna och samhället. Där grunden för att lyckas är ett bra samarbete där alla aktörer förstår varandras världar, avslutar Joanna Heikkilä.

Tips för att öka boendes sorteringsvilja:

• Kommunicera och berätta för de boende vad ni gör.
• Viktigt att det är rent och snyggt. Annars struntar de boende i att sortera.
• Hitta personerna som kan gå i bräschen. ”Vi har några fastighetsvärdar som tycker det är jätteintressant, berättar positivt och tipsar de andra. Till exempel att de går förbi varje dag och håller snyggt”.
• Se över att skyltningen sitter rakt, är tydlig och korrekt.
• Återkoppla resultat till de boende och sätt det i relation till annan kunskap som är lätt att förstå.

Text: Mari-Louise Paulson
redaktionen@forvaltarforum.se