Det behövs fler rishögar och oklippta ängsområden, men det finns god variation av växtlighet och skötsel av grönytor. SKB har gjort en nulägesanalys av biologisk mångfald i utemiljön vid fastigheterna och nu ska resultaten komma till användning.
Analysen av nuläget i fastigheternas utemiljö har varit en satsning som involverat flera avdelningar och många olika medarbetare. Utgångspunkten har varit ett mångårigt arbete för gröna gårdar, med målsättningen att succesivt öka den biologiska mångfalden, samtidigt som utemiljöns kvalitet och befintliga värden bevaras.
Eftersom SKB har egna fastighetsskötare i sina bostadskvarter så finns en god kunskap om de olika förutsättningarna vid olika fastigheter. Och det stannar inte bara vid förvaltningen, kunskapen sprids även till fler avdelningar i organisationen.
– För oss är det viktigt att medarbetarna har en grundkompetens inom biologisk mångfald, inte bara vid arbeten på plats i kvarteren, utan också vid planerad utveckling av fastigheterna, säger Annika Ekengren, hållbarhetschef på SKB och fortsätter:
– När organisationen har ett nuläge för den biologisk mångfalden så blir det lättare att ta tillvara eller öka nyttjandet av ekosystemtjänster, samtidigt som de boende kan ta del av dem i vardagen. Till exempel kan blommande träd ge nektar och pollen till pollinatörer, växtlighet kan ta hand om regnvatten och träd ger skugga på varma sommardagar.
Små skyltar kan ge större engagemang
Tio av de undersökta kvarteren har redan skyltar med biologisk mångfald. Skyltarna informerar om vad som händer på en specifik gård, som till exempel ”Se upp! Här finns ett grönt tak” eller ”Här låter vi gräsmattan blomma och växa fritt.” De förklarar varför det exempelvis ser stökigt ut på en del av gården och kan stärka acceptansen och engagemanget för hållbarhet i närmiljön hos boende i kvarteret. Nu tittar SKB på möjligheten att sätta upp skyltar vid fler fastigheter.
– Det är ett bra sätt att enkelt förmedla att det till exempel är ett medvetet val att lämna kvar döda träd och ris för att insekter och små djur ska kunna bygga bo, förklarar Jenny Fahlman Öhr, utemiljöchef på SKB. Hon fortsätter:
– I Sverige är vi ju så vana vid att gräset är perfekt klippt och att rabatterna är snygga och strikta. Jag tror att vi måste ändra vår bild av hur en gård ska se ut och tillåta lite vildare och stökigare växtlighet, som gynnar den biologiska mångfalden.
Boende engagerar sig i utemiljön
Många boende i kvarteren engagerar sig i utemiljön. Det vanligaste sättet, som finns i över hälften av kvarteren (57 procent), är att sköta odlingslådor, där man sätter såväl matväxter som växter för prydnad.
SKB bidrar med lådor och jord, medan de boende står för odling och skötsel. I många SKB-kvarter deltar engagerade boende medlemmar dessutom i odlingsgrupper, där man gemensamt arbetar med frågan och samtidigt lär känna sina grannar.
Samtliga kvarter som undersökts använder organisk gödsel och om bekämpningsmedel används, så är det enbart ogräsättika. Ättikan är både biologiskt nedbrytbar och bättre ur ett arbetsmiljöperspektiv. Organisk gödsel ger en bättre jordhälsa än konstgödsel, som dessutom har ett högt klimatavtryck och kan innehålla tungmetaller.
Analysen visar också att en fjärdedel av de undersökta kvarteren redan har komposter, något SKB nu erbjuder till alla områden som har odling på gården.
