Under hösten genomförde Vätterhem ett 12-veckorsprojekt där bovärdar fotograferade felsorterat avfall med bilder och gav återkoppling till hyresgästerna. Det bolaget lärde sig är att metod och lokalt engagemang är avgörande för att nå beteendeförändring.
Ögonblicksbild från hösten 2025: Under pågående avfallsprojekt på Vätterhem gör bovärden Naila Beganovic sin återkommande runda av miljöhusen på Solstickegatan i Kristinedal. Med mobilen i handen dokumenterar hon både rätt och fel sorterat avfall. Bilderna blir underlag för återkoppling till de boende – ibland beröm och ibland en tydlig markering om vad som inte fungerar.
Vätterhems projekt med övervakad avfallssortering pågick i 12 veckor i höstas. Man hade ett uttalat mål och det var att inspirera, snarare än att tillrättavisa, och på så sätt förbättra sorteringsgraden långsiktigt.
I praktiken innebär felaktig avfallshantering ett omfattande merarbete. Det drabbar både förvaltningen och i förlängningen hyresgästerna.
– Felaktig avfallshantering är ett stort problem för oss och många andra bostadsbolag – både arbetsmiljömässigt och ekonomiskt. Våra medarbetare tvingas dagligen rätta till felsorterat avfall och dålig sortering kan leda till straffavgifter eller att tunnor inte töms alls, säger Victor Håård, hållbarhetsstrateg på Vätterhem.
Bilder som verktyg för beteendeförändring
Pilotprojektet genomfördes i tre områden med olika förutsättningar: citybestånd, Råslätt och Öxnehaga. Bovärdarna hade i uppdrag att varje vecka dokumentera sorteringen i miljöhusen och sammanställa återkoppling som sattes upp i trapphus, vid miljöhusen och skickades digitalt via Mina sidor.
Hyresgästerna fick därmed återkoppling kopplad till sitt eget miljöhus – en metod som syftade till att göra sorteringen mer konkret och relevant. Arbetssätten varierade dock mellan områdena, då bovärdarna hade relativt stor frihet att utforma sin kommunikation.
– En metod som visade sig fungera bättre var att arbeta tematiskt med olika avfallsfraktioner vecka för vecka, till exempel kartong, glas eller matavfall. Det gav tydligare budskap än bred och generell information, säger Victor Håård.
Tydliga skillnader mellan områden
Resultaten varierade kraftigt. I citybeståndet, där ett kvarter med cirka 100 lägenheter deltog, ökade den totala sorteringsgraden tydligt. En avgörande faktor var ett starkt lokalt engagemang från bovärden, som på eget initiativ gav återkommande, pedagogiska tips till hyresgästerna.
I Råslätt uteblev däremot de önskade effekterna. Området präglades av större strukturella utmaningar, såsom felslängt avfall i trapphus och låg mottaglighet för information. På Öxnehaga syntes en initial förbättring, men den gick inte att hålla över tid.
– Sammantaget är vi inte helt nöjda. Vi är nöjda med att vi identifierade arbetssätt som fungerade väl i vissa områden, men besvikna över att vi inte såg de förbättringar vi hade hoppats på i andra. Samtidigt är det just detta en pilot ska göra – ge oss lärdomar, säger Victor Håård.
Engagemang viktigare än metod
En central slutsats från projektet är att metodens genomslag i hög grad är beroende av vem som genomför den och i vilket sammanhang. Där bovärden tog ett aktivt och pedagogiskt ansvar blev effekten tydligare. Samtidigt visade projektet att en mer enhetlig metodik och tydligare stöd till utförande personal sannolikt hade stärkt resultaten.
Vätterhem konstaterar också att information om avfallssortering inte når alla målgrupper lika effektivt. Majoriteten av hyresgästerna är redan motiverade, medan en mindre grupp saknar både intresse och grundläggande förståelse för nyttan med sortering. För dessa krävs mer långsiktiga och utbildande insatser.
Arbetet avslutas dock inte i och med pilotprojektet. Erfarenheterna tas nu vidare inom Vätterhems interna Avfallsråd, där representanter från samtliga förvaltningsområden tillsammans med kommunikation och hållbarhet utvecklar nästa steg.
– Vi fortsätter arbetet med tillförsikt och är inställda på att testa oss fram tills vi hittar metoder som fungerar bäst för respektive områdes unika förutsättningar, säger Victor Håård.
Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
Tips till andra fastighetsägare – lärdomar från Vätterhem
- Börja smått och våga testa nya arbetssätt i pilotform.
- Säkerställ noggrann uppföljning och analys av resultaten.
- Ge bovärdar och förvaltning tillräckligt med tid, mandat och stöd.
- Arbeta tematiskt med en avfallsfraktion i taget för tydligare budskap.
- Anpassa metoderna efter områdets sociala och strukturella förutsättningar.
- Underskatta aldrig värdet av engagerade medarbetare och återkommande kommunikation – det är där den verkliga förändringen sker.
