Hur kan BIM förenkla förvaltarens vardag? Att vi använder standarder i branschen hjälper till. Men för att göra det enklare, att arbeta smart med BIM, har nu tillämpningar och anvisningar tagits fram.
Anna Martin Bell har lett ett stort projekt med syfte att skapa en branschpraxis för att underlätta och strukturera arbetet med BIM. Tillämpningarna och anvisningarna släpps i slutet av oktober och är ett viktigt steg mot standardisering och förenkling, som kommer att gynna hela branschen.
Nyligen anordnade BIM Alliance mötesarenan Arbeta Smart, tillsammans med Geoforum. Anna Martin Bell var där som talare och berättade hur fastighetsägare kan hjälpa sin organisation att bli duktig på att kravställa data.
– Jag pratade utifrån beställarperspektivet och nyttorna med tillämpningsanvisningarna. Jag lyfte fram hur fastighetsägare kan använda BIM i vardagen och på så sätt lägga grunden för användningsområden som bland annat digitala tvillingar och nya affärsmodeller.
Varför har ni tagit fram Tillämpningsanvisningar BIM?
– Traditionellt har branschen varit duktig på att ställa strukturerade krav på det byggda resultatet genom till exempel BSAB och AMA. Men det har inte funnits något som har hållit ihop själva arbetssättet genom ett helt projekt. Det har saknats praktiska anvisningar och ett enhetligt arbetsflöde för utbyte av digital information genom hela byggprocessen, från den initiala designen till dess att man driftar byggnaden och kanske till och med avvecklar den. Det här hanterar livscykelperspektivet och hur man ska jobba med digital information enhetligt och enkelt.
Vad bygger anvisningarna på?
– Anvisningarna bygger på de tre olika BIM-standarderna ISO 19650, klassifikationssystemet CoClass och IFC – de jackar i varandra i processen.
Vilka ska använda anvisningarna?
– Man kan säga att alla som är involverade i att skapa eller ta emot information om byggd miljö har nytta av anvisningarna. I ett projekt finns väldigt många aktörer och intressenter. Det är både projektörer och entreprenörer, och programvaruleverantörer som ska anpassa sina datorprogram så att alla i kedjan jackar i processen vid olika tidpunkter. Vi pekar gärna på beställaren, att denne ska ta kommandot. Beställaren är den som ställer och följer upp kraven.
Vad hoppas ni på att anvisningarna ska ge branschen?
– Vi hoppas att vi i slutändan kan få mer effektiva processer. Kostnadseffektivitet, produktivitet och hållbarhet gynnas ju av att vi jobbar på ett enhetligt sätt. Vi ska veta vad vi kan förvänta oss av varandra när vi utbyter information.
Vad vill du säga till dem som tror att BIM mest hör till själva byggprocessen och inte förvaltningsdelen av livscykeln?
– Det är många milstolpar även i en förvaltningsprocess där information ska lämnas över från en aktör till en annan. Inom drift och underhåll ska till exempel information uppdateras och föras in i förvaltarens system när något byts ut i fastigheten. Alla de här överlämningspunkterna kan bli en källa till fel och kvalitetsbrister om det inte sker standardiserat.
Anvisningarna är klara i oktober, hur går ni vidare sedan?
– De ska överföras till Nationella Riktlinjer och kommer finnas tillgängligt för alla. Då kommer vi in i en period där vi ska ha webbinarier som riktar sig till olika aktörer för att de ska förstå hur man ska ta sig an de här anvisningarna vad som är intressant för just dem.
Vilket stöd vill ni har från branschen?
– Jag hoppas att folk i branschen är lyhörda och intresserade av att jobba digitalt tillsammans så att vi verkligen implementerar ett gemensamt arbetssätt kring BIM.
Slutligen, varför bör vi arbeta smart med Tillämpningsanvisningar BIM?
- Det möjliggör implementering av BIM i större skala
- Vi får bättre kontroll på informationen i våra byggnader
- Att ha gemensamma metoder främjar effektiviteten i branschen
- Kvaliteten ökar
- Det förbättrar kostnadsstyrningen
- Det ger praktiskt stöd i vardagen
