Uttrycket visselblåsare kommer från engelskans whistleblower, och avser en person som slår larm om oegentligheter, ofta på sin egen arbetsplats, främst till massmedia vid upptäckt av oegentligheter. I december i år föreslås lagen träda i kraft och företag med över 50 anställda kommer att tvingas att skapa interna kanaler för inrapportering av upplevda missförhållanden.
I proposition 2020/21:193 föreslås att en ny lag införs som stärker skyddet för den som larmar om missförhållandena på sin arbetsplats. Dagens visselblåsarlag skyddar endast mot repressalier från arbetsgivarens sida om man slagit larm om allvarliga missförhållanden i verksamheten.
I propositionen föreslås en skyldighet för arbetsgivare att införa särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess.
Lagen kommer att gälla såväl privat som offentlig verksamhet. Notera att arbetstagare inom offentlig sektor redan i dag har ett långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlagen.
Vem skyddas av lagen?
Lagen skyddar anställda men även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan samt aktieägare som är verksamma i bolaget. Endast verkställande direktörer och verkställande styrelsemedarbetare är undantagna.
Krav på intern rapporteringskanal
Alla verksamhetsutövare som har minst 50 anställda kommer att bli skyldiga att införa interna rapporteringskanaler och ha rutiner för rapportering och uppföljning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare kan i vissa fall dela interna rapporteringskanaler och hantering med andra.
Kommuner och regioner kommer att kunna dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar. Antalet anställda räknas vid ingången av ett kalenderår och omfattar alla anställda oavsett anställningsform och omfattning.
Med en intern rapporteringskanal görs det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte.
Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm.
De personer som hanterar den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning.
Extern rapporteringskanal
Det ska även vara möjligt att visselblåsa genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa specifika områden. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden.
Det går att visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.
Innan man rapporterar offentligt till media ska man först ha rapporterat till extern kanal utan att skäliga åtgärder vidtagits. Därefter kan man larma offentligt, till exempel via media.
Vad får rapporteras?
Enligt nuvarande visselblåsarlag krävs ett missförhållande som rör sig om ett brott med fängelse i straffskalan för att man ska få larma. Enligt det nya förslaget ska det gå att larma om missförhållanden där det finns ett allmänintresse.
Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bedöms inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget då det oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga.
Den som visselblåser kan inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporteras.
En visselblåsare får dock inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag.
För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann.
Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021.
Företag med 50–249 anställda föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan större företag föreslås få till 17 juli 2022 på sig.
Henrik Ekstrand
förhandlare/rådgivare Fastigo
