35 miljoner byggnader kan renoveras och upp till 160 000 nya gröna arbetstillfällen skapas i byggsektorn fram till 2030. Detta om åtgärderna i EU-kommissionens renoveringsvåg får full effekt.
EU-kommissionens ”renoveringsvåg”, som presenterades den 14 oktober, är en strategi för att förbättra byggnaders energiprestanda. Med den vill EU fördubbla renoveringstakten under de kommande tio åren och samtidigt se till att renoveringarna leder till bättre energi- och resurseffektivitet. Det kommer i sin tur att förbättra människors livskvalitet, minska växthusgasutsläppen, främja digitalisering samt förbättra återanvändning och materialåtervinning.
Den gröna given
I slutet av 2019 lade EU-kommissionen fram strategin ”den gröna given”, som ska bidra till att EU blir klimatneutralt till 2050. Strategin innehåller många förslag, men för byggsektorns del handlar det främst om åtgärder för att bli energimässigt hållbar.
– Syftet med renoveringsvågen är att förbättra byggnadernas energiprestanda och ta bort hinder i hela renoveringskedjan. Målsättningen är att dubblera renoveringstakten, från dagens en procent till två procent till 2030 och att det leder till högre energi- och resurseffektivitet, säger Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta.
EU-kommissionen räknar med att till 2030 kan 35 miljoner byggnader ha renoverats och cirka 160 000 nya gröna jobb skapats i byggsektorn. Förhoppningen är också att det leder till en teknisk utveckling som underlättar och snabbar på renoveringsprocessen samt skapar nya hållbara produkter. Beräkningar visar att det behövs ytterligare 275 miljarder euro per år för att nå det uppsatta målet, men inga nya medel har anslagits.
Tre fokusområden
Strategin kommer att ha tre prioriterade områden: utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning, åtgärder mot energifattigdom och byggnader med sämst prestanda, samt renovering av offentliga byggnader som skolor, sjukhus och administrationsbyggnader.
– Energifattigdom innebär att de med låg inkomst inte har råd att värma upp sitt hem då energiräkningen blir alltför hög. Detta fenomen finns i princip inte inom allmännyttan då värmen nästan alltid ingår i hyran, säger Hans Dahlin.
För att uppnå strategins mål har ett antal huvudåtgärder identifierats. Det handlar om att införa strängare regler, standarder och information om energiprestanda för byggnader. Dessutom ska reglerna för energideklarationer uppdateras och eventuellt kommer kraven för renovering av offentliga byggnader att skärpas ytterligare.
Idag energieffektiveras endast 1 procent av byggnaderna inom EU per år. Uppskattningsvis kommer mellan 85 och 95 procent av dagens över 220 miljoner byggnader inom EU att finnas kvar år 2050.
Effekter för allmännyttan
Sveriges Allmännytta konstaterar att renoveringsvågen innehåller såväl positiva som negativa delar för allmännyttans medlemmar.
Många energieffektiviseringsåtgärder är idag inte lönsamma för allmännyttans medlemmar, men med extern finansiering, som statens energisparstöd, kan fler bli det. Det kan handla om tilläggsisolering vid upprustning samt energiåtervinning eller injusteringsåtgärder.
Minimienergiprestandareglerna riskerar att bli kostsamma för allmännyttans medlemmar då energieffektiviseringsåtgärder som inte är företagsekonomiskt lönsamma kan vara tvingande att genomföra. Det beror dock på hur regelverket utformas och på vilken nivå som energiprestandakravet sätts.
En stor fråga för allmännyttan är om kommunala bostadsbolag kommer att omfattas av reglerna för offentliga byggnader, eftersom dessa ska vara föregångare inom energieffektivisering. Det kan innebära att en viss andel av beståndet måste renoveras varje år.
Åtgärder gällande uppvärmning och kylning berör främst byggnader med lokala uppvärmningssystem, vilket är ovanligt inom allmännyttan då större delen av lägenheterna värms med fjärrvärme. Koldioxidutsläppen från svensk fjärrvärme är låga och kommer minska ytterligare då samtliga större fossileldade anläggningar har utfasningsplaner.
– Det är många och komplicerade förslag i renoveringsvågens handlingsplan. Vi anser därför att det är viktigt att regeringen tillsätter en referensgrupp med branschkompetens tidigt i processen för att gemensamt analysera hur olika lagförslag bör införas i Sverige, säger Hans Dahlin.
Kontakt hos Sveriges Allmännytta
