LKFs pilotprojekt ska dela energi mellan fastigheter – byggt som internet

För att skapa grön energi och öka driftsäkerheten har Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) hittat en ny väg – att dela energi mellan fastigheter. Bolaget är med i ett pilotprojekt där tekniken testas för första gången.

Energynet är ett eldistributionssystem som nu testas inom klimatnätverket Coaction Lund. Pilotprojektet är ett samarbete mellan Lunds kommun, dess kommunala bostadsbolag LKF, Lunds universitet, en rad privata aktörer och ett företag som står för teknikutvecklingen. Det företaget leds av Jonas Birgersson – känd från bredbandsrevolutionen på 1990-talet.

Målet med projektet är att dela ett energiöverskott mellan byggnader, skapa lokalproducerad grön el och att öka driftsäkerheten. LKF:s vd Fredrik Millertson ser många möjligheter med tekniken.

– Vi tittar alltid på nya sätt att öka vår självförsörjningsgrad när vi producerar grön energi själva på våra fastigheter genom exempelvis individuell mätning och debitering (IMD El) till våra hyresgäster, batterilagring och delning. Energynet ger oss möjligheten att dela energi på ett nytt smart sätt mellan byggnader och fastigheter vilket gör att vi kan öka systemgränserna och även självförsörjningen, säger han.

Huvudkontoret i Lund testar
Försöket görs i stadsdelen Brunnshög, där LKF:s huvudkontor och parkeringshuset Aurora som ägs av det kommunala parkeringsbolaget LKP, ska dela den el som kommer från solceller på taken och batterilagring i fastigheterna. LKF:s energichef, Henrik Adamsson, jämför tekniken med hur internet är uppbyggt.

– Det är ett internt likströmsnät och energiroutrar som likt internet styr, fördelar och lagrar energi mellan fastigheterna efter de villkor vi, som medlemmar i energigemenskapen, bestämmer. Utöver energi ger det också en ökad robusthet och kan samtidigt erbjuda avlastning av det överliggande traditionella elnätet, säger han.

Teknik som ger stabilitet
Några exempel på hur det fungerar är att växlar kan kopplas in bakom vanliga elmätare som hanterar både växelström (AC) och likström (DC) som alltså kan fördela elen. Det finns också möjlighet till ett elutbyte i realtid. Eventuella utmaningar med stabiliteten är svårt att säga något om i dagsläget, eftersom den testning som nu pågår är det första försöket. Men Henrik Adamsson säger att de utmaningar de såg inte handlade om tekniken.

– Det finns alltid risker med ny teknik, men vi testar, utvärderar och kopplar på funktionalitet efterhand som all fastighetsteknik och säkerhet är verifierad. Den stora risken som vi ser är att inte göra något. Då riskerar vi en framtid för våra hyresgäster med skenande fasta avgifter för elnätsdistribution och sämre tillgång på lokal grön energi, säger han.

Kostnadseffektivitet och investeringar
Ny teknik innebär ofta stora utvecklingskostnader. Delar av den smarta energigemenskapen, som alltså LKF ingår i, finansieras av Vinnova och Energimyndigheten via Coaction Lund.

För fastighetsbolaget har det så här långt handlat om att gå in med redan existerande resurser.

– Det är för tidigt att utvärdera kostnader då vi varit i drift sedan april och är väldigt beroende av spotpriser i SE4. Det är energigemenskapen som vi är medlemmar i, som äger delningsinfrastrukturen (Energynet), där vi gått in med resurser i form av befintlig solproduktionsanläggning och lagring. Vi utvärderar och sätter upp de marknadsmässiga villkoren efterhand inom energigemenskapen när funktionalitet kopplas in men generellt är det väldigt värdefullt att kunna använda el i byggnaden/energigemenskapen i stället för att köpa in via nätet, säger Fredrik Millertson.

Om allt går som det ska med pilotprojektet ser vd:n stora möjligheter med det här och andra energiprojekt i framtiden.

– Vi tror att potentialen är enorm och att Energynet är en dörröppnare för att kunna använda våra fastigheter som en viktig pusselbit i morgondagens energisystem på ett hållbart och ekonomiskt fördelaktigt sätt, avslutar Fredrik Millertson.

Text: Mari-Louise Paulson
redaktionen@forvaltarforum.se