Till sommaren väntas de första förslagen i EU:s strategi för en renoveringsvåg. Det kan bli förslag med vittgående konsekvenser för allmännyttan. Särskilt stor påverkan kan nya regler om energiprestanda ge. De kan medföra krav på energieffektivisering, även om det är olönsamt.
EU-kommissionens renoveringsvåg, som presenterades i höstas, är en strategi för att förbättra byggnaders energiprestanda. EU:s mål är att fördubbla renoveringstakten under de kommande tio åren – i dag energieffektiveras varje år bara 1 procent av byggnaderna inom EU. Renoveringarna ska samtidigt leda till bättre energi- och resurseffektivitet.
Det är framför allt två punkter i strategin som kan få omfattande inverkan på allmännyttiga bostadsföretag:
- Regler om minimienergiprestanda
De riskerar att bli kostsamma för bostadsföretagen eftersom energieffektiviseringsåtgärder som inte är företagsekonomiskt lönsamma kan bli tvingande att genomföra. Det beror dock på hur regelverket utformas och på vilken nivå energiprestandakravet sätts.
- Renovering av offentliga byggnader
En stor fråga för allmännyttan är om kommunala bostadsbolag kommer att omfattas av reglerna för offentliga byggnader, eftersom dessa ska bli föregångare inom energieffektivisering och få strängare regler. Det kan innebära att en viss andel av beståndet måste renoveras varje år.
– Det finns många och komplicerade förslag i renoveringsvågens handlingsplan, konstaterar Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta, som följer frågan noga.
Snart väntas förslag från EU-kommissionen om hur regelverket ska utformas.
– Förslagen som rör offentliga byggnader ska presenteras i juni, medan regelverket kring minimiprestanda för energi ser ut att komma till hösten, säger Karl Törnmarck, renoveringsexpert på Sveriges Allmännytta.
EU-kommissionens förslag ska sedan förhandlas mellan Europaparlamentet och EU:s ministerråd.
Under Allmännyttans Fastighetsvecka (25–28 maj) kommer Pär Holmgren, meteorolog och ledamot i EU-parlamentets miljöutskott, att berätta om strategiarbetet i EU:s renoveringsvåg – och hur det påverkar bostadsbranschen i Sverige.
