Framtidsvisioner från Skåne

Vad är hållbar och kundnära förvaltning? Charlotte Albertsson på Helsingborgshem visade att den frågan kan få helt olika svar när hon föreläste på Malmö Högskola.

Charlotte Albertsson, affärsområdeschef på Helsingborgshem.

– För vem ska det vara hållbart? Vilken tidshorisont planerar vi för? Vem är kunden? Vad vill ägaren? Så snart du ställer de naturliga följdfrågorna tvingas du tänka efter en gång till. Och innan du kan svara på de frågorna måste du zooma ut och se vad som händer i omvärlden, sa Charlotte Albertsson.

Ett 30-tal helt nya studenter på programmet Fastighetsföretagande lyssnade på gästföreläsningen med Helsingborgshems affärsområdeschef för Boendeutveckling och service.

Ständig förändring
– Det samhälle vi lever i idag är inte det samhälle vi levde i för 20 år sedan och kommer inte vara det samhälle som vi lever i om 20 år heller. Därför kan inte förvaltningen se likadan ut som den gjorde för 20 år sedan eller se likadan ut om 20 år som den gör idag, sa Charlotte.

Charlotte berättade att Sabo  har gjort ett antal framtidsstudier inom ramen för organisationens framtidsprogram ”Allmännyttan mot 2030”.

– Vi har ju produkter som ska stå ganska länge, så det är ganska ointressant att tala om vilken färg som är modern i år. Det handlar om att titta på tidsperspektiv som är mycket längre. Våra hus ska ju stå i 50, 70 eller 100 år.

Malmö högskola.

Se filmen
Förra året gjorde Helsingborgshem en studie kallad ”Framtidens boende 2030”, som var en del av Sabos framtidsstudie och Charlotte var projektledare.

– Vi tittade på boendet 2030 och framåt och sammanfattade det som vi kom fram till i en film som jag tänkte att vi ska titta på, sa Charlotte och visade filmen.

(Klicka här för att se filmen)

Några av framtidsscenarierna i studien är att många av oss 2030 bor i bostäder som liknar dagens studentlägenheter och ingår intressekluster, flyttar oftare, delar på allt från transportmedel till kläder och kan välja att betala hyran med social service.

Större variation
Studenterna fick kommentera filmen. En student var kritisk mot att privatägda bostäder inte fick större utrymme. En annan student menade att studentbostäder inte lockar efter studietiden.

– Jag tror det blir större variation i hur vi vill bo i framtiden. En del kommer vilja äga och göra allt själva, andra kommer vilja köpa sig fria från allt och några kommer vilja dela boende med andra, sa Charlotte och tillade;

– Om vi tänker oss en framtid där allt fler människor har flyttat in till städerna. Kan det vara så att studentbostaden faktiskt är en attraktiv bostad i det läget?

Stadens verktyg
Charlotte berättade om Helsingborgshem och beskrev bolaget som stadens verktyg för att kunna växa och attrahera fler människor och företag till Helsingborg.

– Vi vill att bostadsbolagen är med och gör staden attraktiv och slutar att fokusera bara på fastigheter. Tänk större, lyft blicken. Det kommer påverka allt vi gör, även vår förvaltning.

I Helsingborgshems nya uppdrag finns nyckelord som attraktiv stad, leva och bo, mångfald.

Hållbara direktiv
I det ägardirektivet som Helsingborgshem har nu står så klart att bolaget ska bidra till bostadsförsörjningen i Helsingborg. Men bolaget ska också skapa en variation av boendealternativ och bidra till att Helsingborg är en öppen och inkluderande stad.

Bolaget ska också ha en god boendemiljö för barn och unga. Helsingborgshem ska stödja initiativ inom företagande, kultur och utbildning, samtidigt som man minskar det ekologiska fotavtrycket.

– Har man den här typen av mål kommer vi att arbeta på ett helt annat sätt än om vi hade andra mål. Det i sin tur påverkar och definierar hur vi ser på frågan vad som är en hållbar och kundvänlig fastighetsförvaltning, sa Charlotte.

Behövs NKI?
En av studenterna frågade om det är lättare att jobba för ett bolag som Helsingborgshem än ett privat fastighetsbolag eftersom vinstkraven inte är lika tuffa.

– Vi förväntas leverera både ett bra ekonomiskt resultat och skapa socialt hållbara stadsdelar. Det gäller alltså att hitta en bra balans mellan långsiktig ekonomisk hållbarhet och andra värden som våra ägare förväntar sig, svarade Charlotte.

Hon utmanade genom att ställa frågan om bostadsbolag verkligen behöver bry sig om kunderna är nöjda och hålla på med NKI-mätningar när det är bostadsbrist och allt hyrs ut?

– Det är alltid billigare att behålla kunder än att skaffa nya, svarade en student.

Kritisk malmöit
Helsingborgshem har en organisation med två affärsområden. Bygg och fastighetsutveckling tar ansvar för fastigheten och Boendeutveckling och service tar ansvar för boendemiljön.

– I många andra bolag hade mitt område Boendeutveckling och service kallats Förvaltningen, men vi har valt bort det ordet. Om man googlar ordet förvaltning får man upp till exempel skötsel, administration och handhavande. Vi tycker ord som utveckling, förbättring, framsteg, service, kundstöd, support och betjäning säger mycket mer om vad vi vill vara, sa Charlotte.

– Ni pratar om precis samma saker som MKB, så jag har inte hört något som gör att jag som hyresgäst skulle välja Helsingborg i stället för Malmö. Sen om ni kallar det förvaltning eller något annat spelar ingen roll. Det är precis samma sak ni är ute efter, sa en student.

Ord påverkar
Charlotte bemötte detta genom att säga att hon tycker att ord är viktiga och gör något med medarbetarnas attityd, speciellt när man vill förändra något.

– Jag skulle säga att det handlar mer om det mentala perspektivet, inställningen hos alla som jobbar hos oss. Tänker jag att jag ska sköta fastigheten eller ta hand om någons boendemiljö när jag gör den dagliga skötseln? I vår arbetsmodell kring attraktiva stadsdelar handlar det hela tiden om helheten.

– När jag säger att jag ska bli förvaltare säger många: aha, du ska bli vaktmästare. Därför är det viktigt med ord, sa en student som höll med Charlotte om att ord är viktiga.

I nästa vecka kommer del två av artikeln om Charlottes föreläsning.

Text och foto: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se