1 av 4 upplever att deras bostadsområde är otryggt när det är mörkt ute. Som fastighetsbolag kan man arrangera trygghetsvandringar för att fånga upp åsikter och få tips om åtgärder. Brå och Boverket har just kommit med bra råd och tips i en ny vägledning.
Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning 2025 uppger var fjärde person att de känner sig otrygga när det är ute sent i sitt eget bostadsområde. För fastighetsägare och förvaltare är det här inte bara en samhällsfråga. Det är en angelägen fråga om attraktivitet, fastighetsvärde och långsiktig förvaltning.
Nu har Boverket och Brå tagit fram en ny vägledning för trygghetsvandringar. Det är en metod som ger förvaltningen möjlighet att arbeta mer strukturerat och effektivt med trygghetsfrågor.
– Trygghetsvandringar är en metod för att samla in idéer om hur en plats kan bli tryggare och trevligare. Alla som känner till området och vill vara med och påverka kan vara värdefulla deltagare i en trygghetsvandring – de som bor där, jobbar där, äger fastigheter, är med i en förening, jobbar på kommunen eller polisen, eller är politiker, säger Kerstin Andersson, utredare på Boverket.
Samla kunskap istället för att gissa
Trygghetsvandringar handlar i grunden om att samla in lokal kunskap. De som bor och verkar i området sitter på insikter som sällan syns i statistik: mörka gångstråk, otrygga parkeringsplatser eller platser som upplevs som otrevliga snarare än direkt farliga.
För fastighetsägare innebär det ett värdefullt beslutsunderlag. I stället för att gissa var insatser behövs kan ni prioritera åtgärder där de faktiskt gör skillnad. Oavsett om det handlar om belysning, skötsel, siktlinjer eller social närvaro.
Samverkan är avgörande
Även om trygghetsvandringar kan initieras av ett bostadsbolag eller en fastighetsägare, blir effekten störst när flera aktörer deltar. Kommunen bestämmer ofta över gator, parker och belysning, medan fastighetsägare ansvarar för byggnader och områdena därikring.
När dessa perspektiv möts på plats, i en organiserad trygghetsvandring kan det uppstå något mer än bara en inventering. Det skapas samsyn och handlingskraft.
Fem steg till resultat
I den nya vägledningen som Brå och Boverket ar tagit fram beskriver man en tydlig process:
- Planering
- Genomförande
- Dokumentation
- Återkoppling
- Uppföljning
Här kan en förvaltare känna igen processen: utan uppföljning och återkoppling riskerar insatser att tappa både effekt och förtroende. Det är också först när deltagarna ser att deras synpunkter leder till konkreta åtgärder som engagemanget växer.
Fånga fler perspektiv
En viktig utveckling i vägledningen är fokus på olika målgrupper. Barn och äldre upplever trygghet på olika sätt. Därför är det bra att få in perspektiv från respektive grupper. I vägledningen finns därför två enkäter, en riktad till vuxna och den andra till barn.
– Barn upplever sin omgivning på ett annat sätt. Barn kan känna sig otrygga i miljöer som vuxna inte tänker på som otrygga, samtidigt som de kan uppskatta vissa platser utan att vuxna vet om det, framför Kerstin Andersson.
Förvaltare som vill arbeta långsiktigt med trygghet bör därför överväga riktade vandringar. Det kan ge nya insikter om tillgänglighet, orienterbarhet och användning av utemiljöer.
Källa: Boverket
Råd till fastighetsägare, för mer effektiva trygghetsvandringar
- Ta initiativ – vänta inte på kommunen
- Bjud in brett: boende, polis, näringsliv och föreningar
- Fokusera på ett avgränsat område per vandring
- Dokumentera strukturerat – foto, kartor och anteckningar
- Prioritera åtgärder som är synliga och snabba att genomföra
- Återkoppla alltid till deltagarna
- Följ upp – visa vad som faktiskt har förbättrats
- Testa riktade vandringar för barn och äldre
