Har alla rätt att vara tjänstlediga från jobbet?

Det kan finnas olika anledningar till varför man som anställd vill vara borta från jobbet under en längre period utan att det behöver vara frågan om semester. Det kan då vara aktuellt för arbetsgivaren att bevilja så kallad tjänstledighet.

Utgångspunkten är att tjänstledighet normalt innebär ledighet utan betalning. För ledighet i samband med viss facklig verksamhet har arbetstagaren dock rätt till bibehållen lön under ledigheten.

Tre typer av rätt till tjänstledighet
Rätten till tjänstledighet kan delas in i tre grupper; rätt till ledigt enligt lag, rätt till ledigt enligt kollektivavtal och rätt till ledigt efter överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Rätt till ledighet enligt lag gäller bland annat;

  • föräldraledighet,
  • studier,
  • svenskundervisning för invandrare,
  • när någon måste vårda närstående då de får närståendepenning,
  • när den anställde vill starta eget företag,
  • ledighet av ”trängande familjeskäl”,
  • när en anställd ska prova annat arbete pågrund av sjukdom eller
  • har vissa föreningsuppdrag inom skolan.

Regleras i respektive lag
Vilka förutsättningar som gäller i de olika situationerna och i vilken omfattning man har rätt att vara tjänstledig med mera, regleras i respektive lag för ledighet. Alla ledighetslagarna innehåller ett skydd för den som väljer att utnyttja rätten till ledighet, vilket innebär att man som anställd varken kan sägas upp eller avskedas av det skälet att man utnyttjat rätten till ledighet.

En arbetstagare som exempelvis är tjänstledig för studier kan däremot komma att bli uppsagd på grund av arbetsbrist efter en omorganisation. I lagarna finns inget krav på någon skriftlig ledighetsansökan, men detta är att rekommendera för att undvika missförstånd. Ansökan bör innehålla både orsaken till ledigheten och när arbetstagaren önskar att den ska börja respektive sluta.

Intresse av högre ordning
Rätt till ledighet enligt lag finns också om man som arbetstagare vill vara ledighet av skäl som kan benämnas ”intresse av högre ordning”, som gäller i samband med politiskt uppdrag, fullgörande av totalförsvarsplikt, vittnande inför domstol samt med anledning av frihetsberövande.

Tjänstledig enligt kollektivavtal
Rätt till ledighet kan också finnas reglerad i de kollektivavtal som gäller vid företagen. Kollektivavtalen på svensk arbetsmarknad kan dock se väldigt olika ut i detta hänseende.

Vissa avtal beskriver i vilka situationer som den anställde har rätt att vara ledig, medan andra enbart ger exempel på situationer där arbetsgivaren skulle kunna bevilja den anställde tjänstledighet för.

Fastigos kollektivavtal är i huvudsak av den senare varianten och låter arbetsgivaren själv besluta om när tjänstledighet kan beviljas utan olägenhet för verksamheten i företaget.

Ledig av annan orsak
Det förekommer såklart också att man som anställd vill vara ledig av annan orsak än det som är reglerade i lag eller kollektivavtal. I dessa fall är det helt och hållet upp till arbetsgivaren att avgöra om ledigheten kan beviljas eller inte.

Även i dessa fall av ledighet rekommenderas att arbetstagaren gör en skriftlig ledighetsansökan där orsaken till ledigheten och önskat start- och slutdatum för ledigheten framgår.

Av överenskommelsen som upprättas kring ledigheten bör det även framgå om arbetstagaren ska ha möjlighet att återgå tidigare i arbete. Ingen av parterna kan ensidigt kräva att tjänstledigheten ska avbrytas och att arbetstagaren ska återgå i arbete tidigare än vad som överenskommits.

Victoria Lindström
förhandlare och rådgivare på Fastigo