
Från och med 1 juli 2025 gäller nya regler för hur byggnader ska dimensioneras för snölast. Det kan låta som en fråga för konstruktörer och tekniska konsulter – men i praktiken landar ansvaret ofta hos fastighetsförvaltningen. Här är varför.
I förvaltarens vardag pratar vi ofta om snö i termer av snöröjning, halkbekämpning och tillgänglighet. Men snö är också last – och ibland en betydande sådan.
I en ny vägledning från Boverket slår man fast att de flesta byggnader ska dimensioneras med hänsyn till snölast. Det handlar inte enbart om hur mycket snö som faller på en viss ort, utan om hur snön faktiskt beter sig när den väl hamnar på taket.
Takets form avgör risken
Snölast påverkas av en rad faktorer som ofta är välkända i förvaltningen, men som inte alltid kopplas till bärförmåga. Takets lutning och form, nivåskillnader mellan intilliggande byggnader, hinder på taket och snörasskydd kan alla bidra till att snö samlas ojämnt.
Lägg därtill vind, regn som faller på snön och upprepade tö- och fryscykler. I praktiken kan det innebära att två till synes likvärdiga fastigheter belastas helt olika – trots att de ligger i samma snözon.
50 år gäller – oavsett livslängd
De nya snölastvärdena är så kallade karakteristiska värden. De bygger på en återkomsttid på 50 år och är framtagna för att med hög säkerhet inte överskridas under ett enskilt år.
En viktig – och ibland förbisedd – del är att snölasten inte får reduceras för byggnader med kortare livslängd. Skälet är enkelt: risken för allvarliga personskador. Säkerhetsnivån ska vara densamma oavsett om byggnaden är tänkt att stå i tio år eller hundra.
Ny karta – bra stöd, men inget facit
Den nya snölastkartan bygger på omfattande mätdata från SMHI och avancerad hydrologisk modellering. För att kartan ska vara praktiskt användbar har zoner slagits samman, vilket innebär att värden i vissa områden kan vara något över- eller underskattade.
För fastighetsförvaltningen är detta en viktig insikt. Kartan är ett starkt vägledande stöd – men ersätter inte behovet av lokalkännedom, historik och ibland kompletterande bedömningar.
Förvaltningens ansvar blir tydligare
Även om snölast formellt är en konstruktionsfråga, är det ofta i förvaltningen som konsekvenserna hamnar. Akuta snöskottningar, avspärrningar, driftstörningar och i värsta fall skador på människor eller egendom.
De nya reglerna gör det tydligt att snölast inte är något man kan hoppas håller. För många fastighetsägare är detta ett bra tillfälle att se över rutiner, ansvarsfördelning och dokumentation kopplat till tak, laster och tillsyn.
Text: Thomas Hallberg
thomas.hallberg@forvaltarforum.se
Nya regler om snölaster (från 1 juli 2025)
- De flesta byggnader ska dimensioneras för snölast
- Snölast påverkas av takets form, vind, hinder och omgivning
- Snölastvärden baseras på 50 års återkomsttid
- Snölast får inte reduceras för byggnader med kortare livslängd
- Ny snölastkarta bygger på SMHI:s mätdata och hydrologisk modellering
Läs mer här
1. Boverkets vägledning om snölaster.
2. Boverkets föreskrifter BFS 2024:6 om bärförmåga, stadga och beständighet.
3. Snölastzoner – Boverkets karttjänst
4. Eurokod SS-EN 1991-1-3:2003 (Snölaster)


