Vårt fastighetsbolag ska just handla upp snöskottning inför vintern. Vi vet att det finns firmor som inte är schyssta när det gäller social hållbarhet inom tjänstesektorn. Hur ska vi tänka för att säkerställa att inte människor utnyttjas? Experten ger konkreta råd.
Vid upphandling av snöskottning, städning eller andra tjänster inom förvaltningen är det viktigt att den upphandlande organisationen integrerar social hållbarhet som en central del av kravställningen.
Eftersom säsongen går mot snöskottning tar vi det som exempel. Men samma tankar bör gälla för andra upphandlingar av tjänster.
Snöskottning innebär ofta nattarbete, snabba insatser och användning av säsongsanställd eller inhyrd personal, vilket skapar förhöjda risker för otrygga anställningar och brister i arbetsmiljö.
Mina rekommendationer är följande:
1) Kartlägg hela leverantörskedjan och riskerna innan avtal tecknas.
Snöskottning kan anses vara en högrisktjänst ur socialt hållbarhetsperspektiv. Det finns väldokumenterade risker såsom:
- Säsongsanställningar och tillfällig arbetskraft, ofta med osynliga anställningsvillkor.
- Underentreprenörer och bemanningsföretag med otydliga ansvarsgränser.
- Arbete på obekväma tider (ofta nattetid), där kontrollen är begränsad.
- Arbetsmiljörisker kopplade till halka, maskiner, stress och kyla.
- Migrantarbetare och nyanlända som kan vara extra utsatta för exploatering.
En tidig och systematisk kartläggning är därför nödvändig för att förstå riskbilden och sätta rätt krav. Se även i slutet av artikeln vilka fler fördelar du som fastighetsägare får, om du kartlägger din leverantörskedja.
2) Ställ krav på skriftliga och spårbara anställningsavtal – och visa att beställaren besitter hög kompetens kring risker för exploatering.
Alla arbetstagare ska omfattas av dokumenterade anställningsavtal med tydliga villkor för lön, arbetstid, försäkringar och skyddsutrustning.
Beställaren bör samtidigt tydligt signalera en hög kunskapsnivå om risker för arbetskraftsexploatering, vilket stärker uppföljningen och skapar incitament för leverantören att arbeta strukturerat och transparent.
3) Säkerställ fysisk och verifierbar kontroll – och bygg intern kompetens hos beställaren.
Krav på både aviserade och oannonserade platsbesök ska ingå. För att kontrollen ska vara effektiv krävs dock att beställaren själv har tillräcklig intern kompetens inom arbetsrätt, arbetsmiljö och riskindikatorer.
Inköpare och upphandlare är nyckelpersoner. De måste få verktyg, utbildning och tid för att följa upp krav, inte bara skriva avtal. En beställare med låg kunskapsnivå riskerar att missa varningssignaler och därmed förlora sin möjlighet att utöva faktisk kontroll och inflytande.
4) Kräv oberoende och riskfria klagomålsmekanismer.
Rapporteringskanaler ska vara anonymiserade och tillgängliga på relevanta språk.
5) Inför robusta antikorruptionsrutiner.
Några konkreta tips:
- Inför krav på transparent dokumentation av alla extrautryckningar, inklusive tid, plats, väderförhållanden och beslutsunderlag.
- Koppla betalning till objektiva verifieringar, exempelvis GPS-loggar, digitala körjournaler eller fotodokumentation, för att minska risken för felaktig fakturering.
- Tillämpa ”four eyes principle” vid attestering och extrautryckningar – alltså att fler än en ska se dokumentationen.
Fler fördelar om man har koll
Genom tydlig kravställning, stark intern kompetens och systematisk uppföljning kan socialt hållbara arbetsvillkor säkerställas inom snöskottning och andra tjänster inom förvaltningen.
Dessutom, företag som kartlägger sin leverantörskedja upptäcker inte bara risker, utan ser även:
- nya affärsmöjligheter
- ökad leveranssäkerhet
- lägre driftstörningar
- minskad korruptions- och skaderisk
- starkare relationer med leverantörer
- högre attraktionskraft för investerare och medarbetare
Parul Sharma
Hållbarhetsexpert, Generalsekreterare för Institutet Mot Mutor (IMM) och författare till den nya handboken ”Tillbörlig Aktsamhet i din värdekedja, en due diligence-metod”. Expertsvaret baseras på rekommendationer, tips och checklistor från boken.
