Vi har länge byggt fastigheter för att stå stadigt. Men i dag handlar trygghet inte bara om betong och lås utan om uppdateringar, rutiner och mänskligt beteende. Vad händer när den digitala tryggheten blir lika avgörande som den fysiska?
När jag jobbade i byggbranschen handlade trygghet om sådant man kunde ta på. Hjälmar, skyddsräcken, lås och dörrar. Säkerheten fanns i händerna på oss som byggde och den var konkret, synlig och mätbar. Om något gick fel kunde man se det, höra det och man märkte det oftast direkt.
I dag handlar min vardag om en annan sorts trygghet, en som inte syns. Jag arbetar med säkerhet i den digitala världen, där riskerna ofta är tysta och osynliga, men konsekvenserna minst lika påtagliga. Här finns inga skyddshjälmar att ta på, bara rutiner, uppdateringar och människors förmåga att agera rätt när något händer.
Trygghet är förtroende
Det slår mig ofta hur lika de två världarna ändå är. Både säkerheten på bygget och den digitala säkerheten handlar i grunden om förtroende. Om att skapa miljöer där människor kan känna sig trygga, oavsett om det gäller en byggarbetsplats, en fastighet eller ett digitalt system. Skillnaden är att vi förr såg riskerna framför oss, medan de i dag gömmer sig bakom skärmar, inloggningar och leverantörskedjor.
Bygg- och förvaltningsbranschen befinner sig just nu i en enorm förändring. Fastigheter är inte längre bara väggar och installationer, utan komplexa digitala ekosystem. Förvaltning handlar därför inte längre bara om drift och underhåll utan också om att förstå hur digitala system påverkar fastighetens funktion och trygghet. Ventilationen, belysningen, passagesystemen. Allt är uppkopplat och sammankopplat, men sällan uppdaterat.
Vem äger ansvar för den digitala tryggheten?
Och mitt i allt detta står förvaltaren eller fastighetsägaren, ofta med ansvar för både drift, ekonomi och säkerhet. Men vem äger egentligen ansvaret för den digitala tryggheten? Är det IT-avdelningen, leverantören eller fastighetsägaren själv? Frågan är enkel, men svaret är mer nyanserat än så.
Jag har mött många verksamheter där man trott att digital säkerhet är något som ”någon annan tar hand om”. Det påminner mig om tiden på bygget, när någon slarvigt sa: ”det där tar någon annan hand om”. Skillnaden är att ett misstag i dag kan få helt andra följder. En glömd uppdatering kan vara som att lämna dörren olåst, men det syns inte förrän någon redan gått in.
Stark kultur kan ha en baksida
När jag jobbade i byggbranschen fanns det en stark kultur. Ett sätt att göra saker som satt i väggarna och som man alltid gjort. Kulturen och erfarenheten levde vidare, och det fanns stolthet i att kunna sitt hantverk. Men den kulturen hade också en baksida. Nya idéer om säkerhet eller arbetsmetoder kunde ibland mötas med ett: ”så har vi aldrig gjort förr”.
I dag ser jag samma mönster i många organisationer som arbetar med digital trygghet. Man har system, policys och checklistor, men kulturen släpar efter. Säkerhetsarbete blir något som tillhör IT eller andra specialister, i stället för att vara en naturlig del av vardagen för alla.
Att bygga en säkerhetskultur handlar inte om regler och kontroller, utan om inställning. Om att våga utmana gamla vanor och se säkerhet som en del av yrkesstoltheten, precis som vi en gång lärde oss att hjälmen inte var ett hinder, utan ett skydd.
Säkerhet – en självklar del
Vi pratar ofta om teknik, men jag tror att det största arbetet framöver handlar om människor. Det är människor som ska förstå systemen, följa rutinerna och fatta beslut när något går fel. Det är också människor som kan skapa den kultur där säkerhet inte är ett hinder, utan en självklar del av vardagen.
När jag möter förvaltare och fastighetsägare märker jag hur stort engagemanget är, men också hur mycket som fortfarande bygger på förtroende och vana snarare än rutiner. Man litar på att allt fungerar, tills det inte gör det. Och först då blir det tydligt hur beroende fastigheten faktiskt är av fungerande digitala system och hur snabbt driften, kommunikationen och tryggheten påverkas när de sviktar.
Jag tror att framtidens förvaltare och fastighetsägare inte bara bygger, utan vårdar trygghet, både i väggarna och i systemen bakom. Att förvalta trygghet handlar om mer än att hålla systemen i drift, det handlar om att skapa en kultur där säkerhet och ansvar går hand i hand, varje dag. Det kräver ett nytt sätt att tänka, där teknik, människor och processer hänger ihop.
För när tryggheten blir digital behöver vi inte mindre mänsklighet, utan mer.
Maria Svärd,
Rådgivare inom informations- och cybersäkerhet på PocketSafe
