Med tekniklust och kundfokus har Ulf Näslund varit en drivande kraft i Vasakronans energiarbete. Två halveringar av förbrukningen är redan gjorda – nu siktar bolaget på 50 kWh/m² och klimatneutralitet i hela värdekedjan till 2030.
När Vasakronans Chef teknikutveckling Ulf Näslund började på AP Fastigheter för 20 år sedan var energifrågan redan viktig – men då handlade det mest om ekonomi. Energi var den största driftskostnaden, och priset på fjärrvärme hade börjat stiga snabbt.
– Kommunerna började sälja ut fjärrvärmen, och det som tidigare varit relativt billigt blev plötsligt dyrt. Det var en tydlig drivkraft att minska förbrukningen, minns Ulf Näslund.
Några år senare kom sammanslagningen med Vasakronan. Det blev startskottet för ett mer strukturerat hållbarhetsarbete. Miljöchefen blev hållbarhetschef, och energifrågan fick en central plats i det nya bolaget.
– Vi satte ett offensivt mål direkt: att halvera energianvändningen i hela beståndet. Då låg vi en bit över 200 kilowattimmar per kvadratmeter och år. När vi nådde 100 tänkte vi – varför inte halvera en gång till?
Idag ligger Vasakronan runt 67 kWh/m² och har siktet inställt på 50. Varje steg nedåt är mer krävande, eftersom varje sparad kilowattimme blir både tekniskt och ekonomiskt svårare att ta hem.
Tekniklust och kundfokus
Ulf beskriver sin egen drivkraft som en blandning av teknikintresse och förståelse för människor.
– Jag började ute i husen och såg hur mycket som gick att spara bara genom att hålla ordning och ha koll. Men det får aldrig ske på bekostnad av kundnöjdheten. Vi ska spara energi med bibehållen eller ökad komfort.
Resultatet talar sitt tydliga språk: i takt med att energiförbrukningen minskat har kundnöjdheten i de flesta fall ökat, tack vare jämnare inomhusklimat och bättre styrning.
Kultur som uppmuntrar nytänkande
En avgörande del av framgången är företagskulturen. Tidigare VD Fredrik Wirdenius skapade ett klimat i bolaget där det uppmuntrades att våga prova nytt och inte minst där idéer från driftpersonal uppmuntrades.
– De som jobbar i husen känner byggnaderna bäst. Vi har alltid velat att de ska känna att de är med och driver utvecklingen.
För att underlätta beslut togs LCC-kalkylen fram – en enkel lönsamhetsberäkning i Excel på en sida. Om projektet är lönsamt är vägen till genomförande kort. Det har gjort det lättare att omsätta bra idéer i konkreta åtgärder.
Vågat testa nytt
Listan över tekniska innovationer är lång:
- Solceller – tidig investeringsplan och byggnation på bred front. I Uppsala finns nu en av Sveriges större solcellsparker.
- Batterilager – pilotprojekt redan 2016, långt innan “batteriboomen”.
- Likströmsnät – för att flytta el mellan byggnader och jämna ut effekttoppar.
- Full uppkoppling av fastigheter – redan i början av 2010-talet, vilket idag möjliggör avancerad dataanalys.
- Driftstrategi och energisparfunktioner – anpassad ventilation, pumpstyrning och inomhusklimat efter behov.
Ulf är särskilt stolt över introduktionen av solceller och arbetet med dessa samt uppbyggnaden av laddinfrastrukturen, som snart omfattar 2000 laddpunkter – motsvarande ca 20 procent av Vasakronans parkeringsplatser.
Hyresgästerna – en del av lösningen
Hyresgästerna är en viktig pusselbit i energiarbetet. Vasakronan har använt gröna hyresavtal där kunderna accepterar lite större temperaturvariationer mot lägre kostnad.
– Vi visade att kunderna själva kan påverka sin komfort mer än de tror, bara genom hur de klär sig och använder lokalerna.
Informationskampanjer om beteenden och tätare dialog har bidragit till att kunderna både stannar längre och uppskattar Vasakronans arbete med hållbarhet. I vissa fall har företaget även kunnat ge hyresgästerna råd för att optimera deras egen energianvändning.
Ekonomi som motor för förändring
Energibesparingarna har inte bara miljömässiga vinster – de är också lönsamma. Finansavdelningen är en aktiv del av energiarbetet, bland annat genom gröna obligationer och anpassning till EU:s taxonomikrav.
– Kan vi uppfylla Taxonomikraven där energianvändningen är en viktig del får vi lägre ränta – en tydlig win-win.
Taxonomin har gjort att fokus på primärenergi blivit ännu starkare och att varje byggnads energiprestanda följs upp mer systematiskt.
Utmaningarna framåt
Målet är att vara klimatneutrala i hela värdekedjan 2030. Scope 1 och 2 är i princip redan uppfyllda, men scope 3 – kundernas energianvändning och klimatpåverkan från byggprojekt – är betydligt svårare.
Byggprojekten Lumi och Magasin X i Uppsala är exempel på hur långt man kan komma med trä och återbruk. Men Ulf är realist: ibland måste man riva för att kunna bygga något som på sikt är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv.
– Vi har kommit långt, men i byggprojekt kan det vara svårt att återbruka till exempel en stomme. Det är en av våra stora utmaningar.
Nästa steg – snabbare avvikelsehantering
För att nå de sista procenten ser Ulf behovet av att upptäcka energiläckor betydligt snabbare.
– Vi behöver hitta avvikelser inom ett dygn, inte efter en månad. Här kan AI och nya analysverktyg bli avgörande.
Men tekniken är bara en del av svaret.
– Kunskap och engagemang är nyckeln. Har du den kombinationen kan du komma väldigt långt.
Text: Thomas Hallberg
thomas.hallberg@forvaltarforum.se
Vasakronans energiarbete
- Energiförbrukning i beståndet minskad från över 200 kWh/m² till cirka 68 kWh/m² – målet är 50 kWh/m².
- Två halveringar av energianvändningen sedan 2009.
- En av Sveriges största solcellsparker i Uppsala och utbyggnad på bred front.
- Batterilager, likströmsnät och full uppkoppling av fastigheter redan tidigt 2010-tal.
- Cirka 2000 laddpunkter – motsvarande ca 20 % av parkeringsplatserna.
- Gröna hyresavtal och beteendepåverkan som en del av strategin.
- Finansavdelningen involverad via gröna obligationer och taxonomikrav.
- Mål: klimatneutralitet 2030, med största utmaningen i scope 3-utsläpp.
