Så utformas bra brandskydd för batterilager i fastigheten

RISE, LTH, KTH, Einar Mattsson och Bengt Dahlgren har drivit ett forskningsprojekt för att hitta en kostnadseffektiv utformning av brandskydd för batterilagring i byggnader. En ny rapport ger bakgrund, funktionskrav och råd till fastighetsägare.

Axel Mossberg

För fastighetsbranschen är möjligheten att ta vara på och lagra energi en viktig framtidsfråga. Problemet är att lagar, regler och standarder när det gäller brandskydd för batterilagring inte hänger med i utvecklingen. Det finns ett antal riktlinjer från olika räddningstjänster – och bland försäkringsbolagen råder lite olika uppfattningar.

– Därför är det svårt idag för en fastighetsägare att veta hur man ska utforma ett bra brandskydd för sitt batterilager, säger Axel Mossberg, forskningschef och senior brandskyddskonsult på Bengt Dahlgren.

Tillsammans med RISE, LTH, KTH och Einar Mattsson har han drivit ett forskningsprojekt för att hitta en kostnadseffektiv utformning av brandskydd för batterilagring i byggnader.

40-talet spretiga riktlinjer
I projektet har man gått igenom de 40-talet riktlinjer som man kunnat hitta. Sinsemellan är de ganska olika, trots att de behandlar samma situationer.

Ibland pekar de på att det räcker med att batterilagringsutrymmet ska utgöra en egen brandcell, medan andra riktlinjer menar att det behöver vara både egen brandcell och ventilation. Ibland tar man hänsyn till explosionsrisken, i andra fall inte alls.

De täcker inte heller in verkligheten, där det används olika typer av batterier med olika brandrisk.

– Vi har också stött på vissa tolkningar av rekommendationer som är svåra att förstå syftet med, även för oss som är sakkunniga inom brandskydd. Exempelvis när det gäller specifika ventilationslösningar i olika projekt. säger Axel Mossberg.

Tydliga syften saknas
Påfallande ofta saknade de olika riktlinjerna just tydliga syften, menar han. En förklaring kan vara att man vill undvika egna tolkningar, samtidigt som de olika riktlinjerna ändå leder till otydlighet och förvirring. Föga överraskande finns det därför väldigt varierande skyddsnivåer i fastigheter där man valt att installera batterienergilager.

– Det var helt beroende på vilken räddningstjänst man konsulterat, eller vad respektive försäkringsbolag sagt. Eller brandkonsult, i de fall man överhuvudtaget pratat med en sådan. Inte sällan resulterar den här osäkerheten i onödigt dyra lösningar utan att brandskyddet för den skull blir bättre, säger Axel Mossberg.

Kartlägga funktioner
Han och hans forskarkollegor har därför försökt översätta de kartlagda riktlinjerna till funktioner, det vill säga syften. Det kan handla om att man exempelvis ska kunna hantera släckvatten, ventilera ut rök eller skydda insatspersonal.

– Vi skulle önska att man tar fram funktionskrav där man identifierar risker som behöver hanteras, snarare än en massa detaljkrav på hur man ska göra. Då ger man utrymme för olika lösningar och möjligheter som också kan vara kostnadseffektiva.

Forskningsprojektet har dels tydliggjort de risker som behöver hanteras när det gäller batterienergilager. Som till exempel möjlighet till utrymning, spridning av gaser, bärförmåga vid brand, explosionsrisk liksom räddningspersonalens säkerhet. Utifrån dessa har man sedan formulerat funktionskrav med exempel på lämpliga åtgärder.

Garage är bra alternativ
Axel Mossberg lyfter ett aktuellt exempel: Många fastighetsägare har en önskan om att ställa batterilager i garage. Men utifrån dagens riktlinjer krävs en egen brandcell. Samtidigt har garage ganska omfattande brandskydd med exempelvis slussar mot utrymningsvägar, brandgasventilation och god allmänventilation.

Det är inte heller så hög personbelastning i sådana utrymmen, plus att de stora ytorna innebär mindre explosionsrisk. Dessutom tillåter man ju redan elbilar i garage, vars batterier ofta har liknande kapacitet.

Så egentligen kan garageutrymmen i många fall vara bra platser för batterilager:

– Det man måste se till är att de inte går att köra in i dem och orsaka skador som kan leda till termisk rusning. Strålningsskydd är också bra att sätta upp för att skydda mot brandspridning. Just garage är ett bra exempel på hur funktionskrav både skulle underlätta för fastighetsägaren och samtidigt, i många fall, ge bättre brandsäkerhet än vad en egen brandcell hade inneburit.

Mer forskning behövs
Axel Mossberg konstaterar samtidigt att mer forskning behövs, dels om sannolikhet och konsekvenser för explosioner i batterienergilager, men också om brandförlopp.

Funktionskrav har både för- och nackdelar, menar han: Å ena sidan kan brandsäkerheten bli bättre när man behöver tänka till utifrån riskerna, å andra sidan kan det ändå vara klurigt att räkna ut hur mycket skydd man behöver.

– Men när exempelvis räddningstjänsten ser över sina riktlinjer, kan de ta stöd av våra funktionskrav och i så fall kombinera med en mer detaljerad kravställning. Då blir det lättare för projektören att förstå vad det egentligen är man vill uppnå med kraven.

”Bra om MSB tog ansvaret”
Grundproblemet med brandskydd är att det inte finns någon samordnande aktör som äger riktlinjerna. Dagens byggregler är till exempel ganska knapphändiga när det gäller batterilagring, och det är osäkert om dessa i framtiden kommer att bli så pass tydliga som branschen önskar.

– Det bästa hade varit om en nationell aktör som MSB tog på sig ansvaret för riktlinjer när det gäller batterilagring. De har redan idag riktlinjer för brandfarlig och explosiv vara, och situationen med batterilager är ju liknande. Det gäller även brandrisken med solceller som vi just nu undersöker i ett annat forskningsprojekt, avslutar Axel Mossberg.

Här kan du läsa slutrapporten för ”Kostnadseffektiv utformning av brandskydd för batterienergilager i byggnader”

Text: Pernilla Fredholm
redaktionen@forvaltarforum.se