Kollage från rapporten ”Adapting homes to a changing climate”.
Forskare har undersökt vilka åtgärder som är mest hållbara för att skydda byggnader mot extremväder och skador. Fyra olika skyddsåtgärder har granskats och backventiler är det mest hållbara – ekonomiskt och klimatmässigt.
Naturskador och översvämningar medför stora kostnader för försäkringsbolagen, husägare, kommuner och myndigheter. De flesta översvämningsskadorna i Sverige orsakas av att avloppsvatten pressas upp i fastigheter.
– Med klimatförändringar kan det bli fler extremregn och översvämningar, vilket kan orsaka stora och kostsamma skador på bostäder. Kostnaderna är både i form av pengar och utsläpp. Detta på grund av skadorna som uppstår och vad som därför måste bytas ut eller renoveras, säger Rasmus Andersson på IVL som ingått i ett forskningsprojekt.
IVL Svenska Miljöinstitutet och forskningsinstituten Cicero har fått i uppdrag av försäkringsbolaget If att undersöka de mest ekonomiskt- och klimatmässigt hållbara åtgärderna för att skydda byggnader mot extrem nederbörd och förebygga skador.
Fyra åtgärder har granskats
I projektet har man tittat på olika åtgärder som skyddar mot skador av extrem nederbörd och sedan med hjälp av livscykelanalys och kostnadsnyttoanalys bedömt åtgärdernas inverkan på utsläpp av växthusgaser samt utifrån ett privatekonomiskt perspektiv.
Fyra olika skyddsåtgärder har granskats:
- Installation av backventil för att förhindra att avloppsvatten tränger in.
- Tidigt byte av dräneringssystem för att minska risken för vatteninträngning.
- Omledning av stuprör till en regnrabatt via en grävd svacka.
- Omledning av stuprör till dagvattenkassetter via nedgrävda rör.
Backventiler minskar kostnader och utsläpp
Resultaten visar att flera av dessa åtgärder kan vara mycket effektiva, särskilt i områden där extrema regn är återkommande. De analyser som gjorts i studien visar att backventilen är den åtgärd som mest sannolikt både minskar fastighetens kostnader och utsläpp.
– Baktrycksskador kan vara mycket kostsamma, med genomsnittliga utbetalningar på flera hundratusen kronor per skada. Även om ventilen bara förebygger en relativt liten baktrycksskada under 30 år ger installationen lägre utsläpp än de utsläpp som uppstår vid reparation av skador, säger Sofie Skjeflo, seniorforskare vid Cicero.
Tänk holistiskt
Hon understryker samtidigt att backventiler kan påverka vattenflödet i närliggande avloppssystem och potentiellt öka risken för baktrycksskada hos grannar.
– Detta understryker behovet av holistiska lösningar där flera åtgärder kombineras, där installation av backventil bara är en åtgärd, för att hantera dagvattenutmaningar på en större samhällelig systemnivå, säger Sofie Skjeflo.
Som en del av projektet har If tillhandahållit skadedata från verkliga händelser, vilket har gjort det möjligt att koppla resultaten till faktiska kostnader och klimatpåverkan.
– Resultaten från det här forskningsprojektet är värdefulla för att öka kunskapen om klimatanpassning av fastigheter. Det hjälper oss vidareutveckla vårt skadeförebyggande arbete och samtidigt stärka samhällets motståndskraft, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på If.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
Forskningsprojektet
Projektet har letts av Cicero, Center for International Climate Research, som genomfört projektet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, med finansiering av If samt Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Hela rapporten finns att ta del av här.
