Sofia Frising är hållbarhetsutvecklare på Halmstad Fastighets AB (HFAB).
När Halmstad Fastighets AB började titta närmare på sina avfallskostnader såg de att det fanns pengar att spara. Med digitala nivåsensorer i avfallskärlen sparade de över en halv miljon kronor redan första året.
Sofia Frising är hållbarhetsutvecklare på Halmstad Fastighets AB (HFAB). Som ny på jobbet funderade hon över vilka frågor man borde lägga krut på, och tillsammans med bolagets förvaltare beställde man för några år sedan en analys av bolagets avfallsaffär.
– Vi såg att abonnemangen för hämtning av avfallet kostade en hel del och att det fanns pengar att spara.
Testade i mindre pilotprojekt
I den vevan blev de också uppvaktade av ett företag som levererade digitala nivåsensorer för avfallskärl. På HFAB var man först lite tveksamma till lösningen men bestämde sig trots allt för att testa den i ett mindre pilotprojekt. Sensorer installerades i två miljörum i ett av bolagets bostadsområden, men också i underjordiska behållare på ett av de hämtställen som fanns i ett annat område.
– Sensorerna mäter avståndet till avfallet i behållaren, vilket gör att man kan se fyllnadsgraden i realtid. Det är en funktion som även kan användas för att styra tömningarna automatiskt, men vi använder lösningen på ett annat sätt, berättar Sofia Frising.
Överfulla kärl ledde till felsortering
Efter att ha samlat in data under en tremånadersperiod fick man en bild av hur sorteringen i de aktuella testområdena såg ut. Bland annat kunde man se att miljörumskärlen för pappersförpackningar och plastförpackningar kunde vara fulla innan det var dags för tömning. Då steg i stället nivåerna i restavfallskärlen eftersom hyresgästerna inte kunde slänga förpackningarna på rätt plats. Och blir kärl överfulla, ökar även nedskräpningen.
– Restavfall kostar mer att tömma än förpackningar. Det gav oss anledning att optimera miljörummen genom att sätta dit extra förpackningskärl och ta bort restavfallskärl. Samtidigt passade vi på att fräscha upp de två miljörummen med fin tapet och bättre skyltar.
Sparade drygt halv miljon
Under pilotprojektet minskade restavfallsmängderna i de två miljörummen med ungefär 20 procent, vilket gav en minskad abonnemangskostnad på 40 000 kronor per år. I de underjordiska kärlen visade det sig istället att behållarna var halvfulla vid tömning, vilket gjorde att HFAB kunde minska hämtningsfrekvensen på alla fraktioner i hela bostadsområdet (cirka 1 100 lägenheter). Det gav en besparing på 500 000 kronor per år, med 2023 års avfallstaxa.
– Med en ytterligare miljöstyrd taxa från 2024 blir de årliga besparingarna för miljörummen ännu större. Och det är ju inte bara en ekonomisk besparing, utan också en vinst för miljön.
Miljöstyrd taxa är viktigt
Sett som ett genomsnitt över flera miljörum, sparas kostnaden för sensorer in så snart man genomfört justeringar av kärlkapaciteten. En del miljörum har förstås större potential än andra beroende av hur utgångsläget ser ut.
– Arbetar man sedan ytterligare med att förbättra hyresgästernas sortering blir besparingen ännu större. Detta förutsätter att man har en miljöstyrd taxa i sin kommun, annars finns det inga ekonomiska incitamentet att göra förändringar, säger Sofia Frising.
Fortsätta jobba utifrån analyserna
Med så goda pilotresultat skalade HFAB upp satsningen under våren 2023 till att omfatta 450 avfallssensorer. Samtidigt är det viktigt att ha med sig att det inte räcker med att installera sensorer, menar Sofia Frising. Förvaltningen behöver samtidigt göra ett aktivt arbete utifrån de analysresultat som sensorerna ger. Det i sin tur ger ringar på vattnet – jobbar man fokuserat med en viss fråga hittar man ofta fler saker man kan åtgärda:
– Som att fräscha upp miljörummen eller göra skyltningen tydligare och mer enhetlig. Vi har nyligen bytt alla skyltar i miljörummen så att de har samma typ av symboler som också finns på alla förpackningar, samt bilder på vilket avfall som ska sorteras.
Skalar upp
Under nästa år kommer HFAB att fortsätta sin satsning för att skapa optimala förutsättningar att sortera mer och rätt. Sensorerna kommer då att installeras i de områden där bolaget har problem med felsortering och nedskräpning, men även i områden där man planerar någon form av beteendeförändrande insats som man vill kunna mäta effekten av. En sak är säker: Att bara lägga en informationsbroschyr i brevlådan räcker inte, säger Sofia Frising.
– Vi tror på att vara aktiva på olika sätt i våra bostadsområden, prata med hyresgästerna och jobba långsiktigt för beteendeförändring. För avfallsfrågan är jätteviktig, och samtidigt svår att få till – hela branschen har samma utmaningar som vi.
Text: Pernilla Fredholm
redaktionen@forvaltarforum.se
