Så gott som alla bostadsbolag har stora renoveringsbehov. Men hur får man ekonomi i ett renoveringsprojekt? Ida Karlsson, fastighetschef på Ronnebyhus, ger sina tre bästa tips för renoveringstrategier som sparar både pengar och klimat.
Lilla Ronnebyhus, med runt 2 000 lägenheter i beståndet, blev faktiskt först i Sverige med att klara Svanens miljömärkningskrav för renovering.
Projektet gällde en sliten 50-talsfastighet med hög energianvändning. Tanken var först att riva huset men efter nogsamt kalkylerande valde bostadsföretag i stället att renovera: el- och avloppssystem byttes helt, självdrag ersattes av FTX-ventilation förberedd för markkyla, isolering och fönster uppgraderades, solcellspaneler installerades på taket och ny tvättstuga och förråd inreddes i källaren.
Tre tips för bättre renoveringsekonomi
Nu är Ronnebyhus i full färd med att renovera nästa slitna 50-talshus på samma gata. Så vilka är i dag bolagets topp-3-erfarenheter för att få bra ekonomi i renoveringsprojekt?
Ida Karlsson, fastighetschef på Ronnebyhus, svarar:
- Erfarenhetsåterföring från den egna organisationen till projektet och ett aktivt deltagande från projektledarna internt.
- Upprepning och erfarenhetsåterföring med samma entreprenörer. Att arbeta med samma entreprenör ger en samsyn på utförande, arbetsmetoder och förväntningar.
- Ta ett helhetsgrepp och tänk att det ska hålla i 50 år till.
Så hur svårt är det då att få med erfarenheter från bostadsföretaget in i renoveringsprojektet?
– Det kan låta simpelt, men många gånger är det inte så enkelt. Nu hade vi turen att ha en projektledare som förut var snickare hos oss. Då kunde han ta med sig den kunskapen in i projektet, och direkt ge feedback om smågrejer, till exempel att det finns dörrblad med mått som passar den gamla standarden.
Det gjorde att man kunde behålla den befintliga dörrkarmen och bara byta ut dörrbladet.
Slipper handskotta
Hon ger ännu ett praktiskt exempel på fördelen med att involvera olika grupper från bostadsföretaget i renoveringen:
– Gänget som sysslar med yttre skötsel påpekade att gångarna behövde bli bredare. Annars skulle inte snöslungan få plats och vi skulle bli tvungna att handskotta.
Hur gjorde ni för att få med samma entreprenör till nästa renoveringsprojekt?
– Vi började faktiskt redan innan, med att göra en inventering av vårt framtida underhålls- och investeringsbehov. Efter det kom vi fram till att vi hade 13 olika byggprojekt inom en sjuårsperiod, berättar Ida Karlsson.
Ronnebyhus valde då att göra en partneringupphandling där samtliga delprojekt ingick.
– Det gör att vi får möjlighet att jobba tillsammans med samma entreprenör i samtliga projekt. Genom att få kontinuitet i jobben tillsammans lär vi oss av varandra och vilka förväntningar vi har. För varje delprojekt vi genomför blir både arbete och ekonomi mer effektivt.
– Jag är väldigt glad att vi fick med oss samma entreprenör och installatör till hus nummer två. Man lär sig ju väldigt mycket när man får göra samma sak en gång till. Det andra projektet gick mycket lättare. Det är stor skillnad när man lärt känna varandra, vilka lösningar man vill ha och hur man funkar som människa.
Vilka erfarenheter tar Ronnebyhus med sig från den första Svanenrenoveringen?
– Fördelen med att jobba med Svanenmärkningen var att vi fick en bra struktur i hela projektet för att uppnå våra mål med återbruk, energi, miljö och inomhusklimat.
Tänka utanför boxen
Bostadsföretaget tvingades också tänka utanför boxen för att hitta godkända lösningar.
– Det fanns ett visst motstånd hos entreprenörerna, vilket gjorde att vi som beställare behövde lägga mer tid på att få alla åt samma håll. Det blev till exempel en hel del diskussioner kring en gummipackning i ett avloppsrör, när Svanen inte godkände den återbrukade gummipackningen i badrumskassetterna som installerades – och vi ville ju verkligen ha den där Svanenmärkningen…
Fick backa på visst återbruk
Den första renoveringsprojektet hade stort fokus på återbruk – men där har Ronnebyhus fått backa på några punkter till hus nummer 2.
– Vi återbrukade alla parkettgolv i vardagsrummet i det första huset. Vi lackade ovanpå och det såg jättebra ut först. Men sedan släppte limmet och vi blev tvungna att lägga nytt golv ovanpå. Så i hus nummer två lägger vi nytt golv direkt i vardagsrummen, säger Ida Karlsson.
Under Sveriges Allmännyttas Ekonomidagarna i Göteborg den 17–18 oktober berättar Ida Karlsson och projektledaren Martin Lindström mer om de val Ronnebyhus gjorde när man gick från rivning och nyproduktion till renovering.
– Vi kommer att fördjupa oss lite i de ekonomiska aspekterna i renoveringsprojekt och vad som kan återbrukas. Hoppas att många vill komma och lyssna på oss i Göteborg, eller via livesändningen, säger Ida Karlsson.
Källa: Sveriges Allmännytta
Ronnebys renoveringar
Renoveringsfakta hus 1
Plats: Peder Holmsgatan, Ronneby
Antal lägenheter: 27
Kostnad:
38 miljoner kronor (1,4 milj/lägenhet)
Genomförande: 2023–2024
Energibesparing: 30 procent minskad energianvändning
Renoveringsfakta hus nr 2
Plats: Peder Holmsgatan, Ronneby
Antal lägenheter: 34
Kostnad: Budgeterat till 44 miljoner (1,29 milj per lägenhet)
Genomförande: 2024
Energibesparing: 30 procent minskad energianvändning