Kan artificiell intelligens sänka uppvärmningskostnaderna och minska klimatpåverkan – samtidigt som hyresgästerna får jämnare temperaturer i sina lägenheter? Det har bostadsbolaget LKF i Lund undersökt i ett pilotprojekt.
I pilotprojektet ingick sju byggnader med 19 lägenheter i varje. I fem hus testades AI-system från lika många olika leverantörer och i två hus styrde LKF värmen på egen hand, för att ha som jämförelseobjekt. Testperioden pågick från juni 2023 till juni 2024.
Under den perioden matades den artificiella intelligensen (AI) med bland annat utomhustemperaturer, inomhustemperaturer och andra mätdata från de fem leverantörshusen. Datorsystemen fick sedan successivt lära sig vilka uppvärmningsbehov som lägenheterna har, beroende på bland annat väderskiftningar och husens värmetröghet.
Utvärderingen visade att samtliga styrsystem fungerade bra – förutom i ett hus, där hyresgästerna klagade över att lägenheterna inte höll måltemperaturen på 21 grader. Där avslutades därför testet redan i början av året.
– Men annars har vi fått till lyckade och skalbara lösningar med integrationer med samtliga leverantörer, och vi har fått bra inblick i vad tjänsterna kostar, berättar Henrik Adamsson, energichef på LKF.
Blygsamma energibesparingar
Den artificiella intelligensens energibesparande förmåga verkar dock vara relativt blygsam, trots att leverantörerna ofta utlovar stora energibesparingar.
– Vi har kunnat spara energi, men vi tror mer på 5 procent än 10–20 procent, som ibland kommuniceras av leverantörerna, säger Henrik Adamsson, som ska berätta mer om projektet på Sveriges Allmännyttas konferens Klimat- och energikicken.
Bostadsbolagets egen värmestyrning – som grundades på lokala väderprognoser och inomhustemperaturer – hävdar sig också väl mot AI-styrningen, konstaterar han.
– Vi har sett indikationer på att vår egen prognosstyrning presterat lika bra som AI-tjänsterna – och vår egen prognosstyrning kostar oss noll kronor i månadskostnad.
Ny projektfas
LKF har nu valt ut en av de sju AI-leverantörerna till en ny projektfas. Under ett år ska det företaget styra uppvärmningen i ett område med 650 lägenheter (totalt 40 000 kvadratmeter bostads- och lokalyta).
– Nu kommer vi att fokusera på att jämföra vår egen prognosstyrning med AI-styrning när det gäller energianvändning och lönsamhet, säger Henrik Adamsson.
– För LKF finns det fördelar med att undvika fastlåsning i en specifik teknik och därför ser vi att öppna gränssnitt och API:er är att föredra vid val av värmeregleringsteknik. Vi fortsätter vårt utvärderingsarbete och tar hela tiden fler steg mot smartare styrning för bättre inomhusklimat och lägre energianvändning.
Resultat från LKF:s utvärdering
LKF utvärderade kostnad, kvalitet och funktion och även samarbete, leverans och utvecklingsmöjligheter. I tabellen nedan visas den förändrade energianvändningen under värmesäsongen 2023–2024 (oktober–februari).
LKF Adaptiv* uppvisade störst energibesparing – men samtidigt avvek ofta inomhustemperaturen från önskad temperatur.
I ett av de fem hus som ingick i pilotprojektet avslutades testet i förtid (läs i artikeln ovan). Det är därför endast fyra leverantörer i tabellen nedan.
* Adaptiv styrning innebär att styrsystemet försöker anpassa framledningstemperaturkurvan utifrån inomhustemperaturens avvikelser från önskat värde.
** Räknat i kilowattimmar per kvadratmeter och år (Atemp).
Notera!
I utvärderingen betonas att man bör vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser, eftersom detta pilotprojekt enbart testade en fastighet för respektive styrningsalternativ och att tidsbegränsningarna gjorde att hela värmesäsongen inte utvärderades. Samtidigt framhålls att inget av alternativen kom i närheten av de energibesparingsnivåer som ofta kommuniceras i marknadsföringen av olika styrningsalternativ.
Text: Björn Berggren och Anita Snis/ Sveriges Allmännytta
