Med en ny muralmålning på fastigheten Mjödet vill Stena Fastigheter öka trivseln i området och bidra till en mer inspirerande plats.
Stena Fastigheter kopplar 60% av sina lån till sociala nyckeltal. Sociala frågor är minst lika viktiga som andra, menar Cecilia Fredholm Vaarning, chef hållbara affärer och berättar om deras egen modell med Förändringsteori och Relationsförvaltning.
Fastighetsbolaget Stena Fastigheter var tidiga med att upprätta en strategi för hur de ska jobba med den sociala hållbarheten i sina bostadskvarter. I dag jobbar man systematiskt för att hela tiden förbättra den sociala aspekten i och kring deras fastighetsbestånd.
– Som långsiktig fastighetsägare tar vi alltid en aktiv roll i utvecklingen för våra kvarter. Vi utgår väldigt mycket från platsens behov, och människorna som bor där. Men det som fungerar på ett ställe behöver inte ge samma resultat på nästa.
Hon berättar att bolaget över tid har identifierat hur olika faktorer och saker i ett kvarter samspelar.
– Vad som faktiskt påverkar faktorer som trygghet och trivsel. Vi lär också mycket från forskning kopplat till det här, säger Cecilia Fredholm Vaarning.
Förändringsteori och …
För att arbetet ska följa en röd tråd, och vara så effektiv som möjligt, har bolaget tagit fram något de kallar förändringsteori. Modellen skapar en bra bild över vad som krävs för att ett bostadskvarter ska blomstra. Teorin berör bland annat ämnen som sociala aktiviteter, boendedialoger, områdesplanering och samverkan.
– Förändringsteorin visar orsaksförbanden mellan fysiska och sociala investeringar, och vilka aktiviteter som faktiskt ger effekt. Sen är det inte så enkelt som att baka sockerkaka. Det är kombinationen och arbetet över tid som har effekt, säger hon och fortsätter:
– Det kan vara allt från sociala aktiviteter som feriejobb till att utforma ett område som skapar en trygg känsla. Det hjälper oss att se hur logikkedjan hänger ihop. Varför har vissa saker effekt och andra inte?
… Relationsförvaltning
Parallellt med förändringsteorin finns dessutom relationsförvaltning. Det är förändringsteorin i praktiken, menar Cecilia, och berättar att man i dag har sju heltidsanställda relationsförvaltare.
– En roll som innebär att säkerställa att de sociala aktiviteter vi gör är rätt utifrån den analys vi gjort i området. Det kan vara att initiera boendedialogen eller aktiviteter. Det är också strategiska uppgifter med samarbetspartners. Det handlar om att ta vara på all kvalitet och engagemang och se till att det funkar bra.
Praktiskt tillvägagångssätt
Först gör bolaget en grundanalys som bland annat belyser vad man faktiskt behöver fokusera på. Efter det kollar de närmare på vilka aktiviteter som skapar förutsättningarna för det, samt hur man involverar boende och andra aktörer. När det väl är på plats sätter de igång med arbetet, berättar hon.
– Då blir det också enklare att se vilka nyckeltal som kommer att vara relevanta. Man kan fördjupa sig i orsakssamband.
Hon berättar att målbilden med relationsförvaltningen främst är att skapa tryggare kvarter, och lyfter fram Tynnered i Göteborg som ett exempel. Tillsammans med andra aktörer, bland annat Volvo Cars och branschkollegan Framtiden samarbetar man för att stärka entreprenörskap, sysselsättning och trivseln i hela området.
– Det är ett väldigt omfattande samarbete med ambitionen att stärka entreprenörskapet och skapa fler lokala jobb i Tynnered, och även till unga. Vi har även samarbete med olika föreningar i området som skapar aktiviteter. Det är verkligen ett helhetsgrepp, där vi också gör stora investeringar i fastighetsbeståndet.
Gynnar finansiering
Det sociala arbetet är också kopplat till finansiering. Bolaget har cirka 60 procent av sina lån kopplade till sociala nyckeltal, något som Cecilia tror kommer bli viktigare till följd av EU:s nya direktiv CSRD. Samtidigt måste framgång och åtgärder mätas, men hur och vad man bör mäta är inte alltid självklart, menar Cecilia, och nämner några exempel på nyckeltal som kan visa på effekt.
– Allt utgår från logikkedjan och vilken roll man vill ta som fastighetsbolag. Det kan vara nyckeltal på exempelvis skolresultat, sysselsättning i området och valdeltagandet.
– Men det handlar också om att mäta mer långsiktiga mål som upplevd trygghet och framtidstro. Vi kan också mäta det internt, och se hur många timmar vi har lagt ner på ett visst område och sedan se vad det gav för effekt.
Vad ska man som förvaltare och fastighetsägare göra om man är intresserad av att implementera liknande arbetssätt i sitt fastighetsbestånd?
– Tre saker som jag tänker på. Dels att titta på vilken roll man vill ta i kvarteret. Man kanske vill vara aktiv i vissa specifika frågor, och då går det att samverka med andra för att åstadkomma mer.
– Involvera både kunder och medarbetare i både analys och det praktiska arbetet så att alla vet varför vissa saker är särskilt viktiga. Det sista är att oberoende vilken ägarhorisont du har, behöver ändå grundanalysen vara bra för att arbetet ska lyckas.
Text: Jakob Gromer
redaktionen@forvaltarforum.se
