Foto: Patrizia Finessi samt Per Myrehed
Bostadsföretagens utgifter för felsorterade sopor växer. Både i form av straffavgifter från kommunerna och genom arbetsresurser. Uppåt hälften av en fastighetsskötares arbetstid kan gå åt till att få ordning i soprummen.
Bostadsföretagen satsar stora resurser för att få hyresgästerna att sortera rätt. Trots det hamnar stora mängder återvinningsbara förpackningar och matavfall i restavfallet som sedan går till förbränning. Två tredjedelar av det som läggs i lägenhetshushållens soppåsar skulle kunna materialåtervinnas i stället för att eldas upp.
– Det här en stor och viktig fråga för företagen. Nu behöver vi få klarhet i hur stora resurser fastighetsägare lägger på att få källsorteringen att fungera och väga det mot en teknisk lösning med eftersortering, säger Patrizia Finessi, miljöexpert på Sveriges Allmännytta.
Fastighetsägare får betala
Flera kommuner har nu börjat ta ut felsorteringsavgifter från fastighetsägare. Detta som ett styrmedel för att öka sorteringen.
– Vi får många samtal från bostadsföretag som är bekymrade över de här avgifterna. Det är en växande kostnad för våra medlemsföretag, trots att de jobbar hårt med frågan och satsar stort på till exempel informationskampanjer riktade till hyresgäster, säger Patrizia Finessi.
– Många bostadsföretag har till och med fastighetsskötare som försorterar avfallet före hämtning för att inte få nedslag från renhållningsbolaget.
Oklara bedömningar
Det finns dock ingen statistik över hur många kommuner som använder sig av felsorteringsavgifter. Sveriges Allmännytta har därför genomfört en mindre undersökning för att få en uppfattning om hur avgifterna påverkar medlemsföretagen.
Den visar att bostadsföretagen uppfattar det som oklart när avfallet är att anse som felsorterat.
– De tycker också att bedömningen känns godtycklig från den som hämtar avfallet. Bostadsföretagen menar att det är svårt att förstå vad som är tillräckligt bra kvalitet och vad som är grund för felsortering, säger Patrizia Finessi.
Chauffören bedömer
I samtliga undersökta kommuner är det chauffören som vid tömningstillfället bedömer om avfallet är felsorterat.
Men renhållningsbolagen anser att det finns kriterier för när avfallet är felsorterat och att chaufförerna som gör bedömningen är utbildade för detta.
– Det är uppenbart att det måste utvecklas kriterier som är tydliga och transparenta både för bostadsföretaget och för renhållningsbolaget. Här behövs ett samarbete mellan bostadsföretag och renhållningsbolag, säger Patrizia Finessi.
Äter arbetstimmar
Men felsorterat avfall är inte bara en ökande utgift i form av straffavgifter från kommunerna. Det är också något som äter stora resurser hos bostadsbolagen i form av arbetstimmar. En fastighetsskötare lägger enligt Sveriges Allmännyttas undersökning uppskattningsvis mellan 8 och 18 timmar av sin veckoarbetstid på att hålla ordning på miljörummen och att se till att avfallet är tillräckligt bra sorterat.
Det handlar då om att sortera bort avfall som inte hör hemma i kärlet och lägga det på rätt ställe. Liksom om att städa miljörummen, se till att avfall som ligger på golvet läggs i rätt kärl – med mera.
– Felsorteringsavgifterna har satt fokus på omfattningen av felsorteringen av avfall. Men nu behöver vi hitta relevanta mått för att hålla koll på felsorteringen och kunna följa upp den.
Bättre statistik behövs
Bostadsföretagen har börjat mäta kostnader för felsortering och extra tömningar, liksom att följa upp fakturor och antalet felsorterade kärl. Därigenom får företagen ett underlag att utgå från i dialog med hyresgäster och renhållningsbolag.
Men Patrizia Finessi menar att mätmåtten behöver utvecklas för att det ska gå att få ut bättre statistik.
– Vi har källsorterat förpackningar sedan mitten av 90-talet och allt mer sorteras ut. Men vi verkar inte nå den kvalitet som behövs för att återvinna tillräckligt med förpackningar. Och det finns dessutom problem med att sortera ut matavfallet så att det blir tillräckligt rent för att kunna rötas.
Hon tror därför att Sverige nått en punkt där hushållens sortering måste kompletteras med en eftersortering för att det ska gå att få ut mer material att återvinna.
– Men först måste vi få klarhet i hur stora resurser fastighetsägare lägger på att få källsorteringen att fungera och väga det mot en teknisk lösning med eftersortering som komplement, säger Patrizia Finessi.
Detta kan hända om avfallet är felsorterat
När innehållet i avfallskärlet bedöms vara felsorterat av chauffören som hämtar avfallet kan något av följande hända (varierar mellan kommunerna):
- Kärlet töms inte för att det kan förstöra den avfallsfraktion som hämtas.
- Fastighetsägaren kan få möjlighet att försortera avfallet så att det motsvarar rätt innehåll. Sedan måste en extra tömning beställas, mot en avgift.
- Om fastighetsägaren inte kan försortera klassas avfallet om till restavfall/osorterat avfall. Fastighetsägaren får då beställa en extra tömning mot en avgift.
- Avgift för det felsorterade kärlet debiteras direkt eller efter några varningar, beroende på lokal avfallstaxa (olika för olika kommuner).
- Om det ofta är felsorterat i kärlet får fastighetsägaren ändra typ av avfallsabonnemang. Om företaget exempelvis haft abonnemang med sortering av matavfall kan det behöva övergå till enbart restavfall, vilket brukar ha en dyrare taxa.
Källa: Sveriges Allmännytta
