Gavlegårdarna förändrade 722 hushålls sopvanor

Nytt återvinningsrum i Gavlegårdarnas område Nordost.

Miljonprogramsområdet Nordost i Gävle har genomgått en stor förändring tack vare en renovering och upprustning av fasader, balkonger och gårdar. Dessutom lyckades man förändra osunda beteenden kring sophantering – genom envist dörrknackande.

Bara några hundra meter från Gävles stora torg ligger området Nordost. För några år sedan var det en sluten miljö dit få gävlebor tog sig, om man inte bodde i något av de sju sexvåningshusen. Nu har det blivit ett utflyktsmål, som lockar med sina färgglada lekplatser och prunkande blomsterrabatter.

Fiona Luima på Gavlegårdarna.

Omvandlingen började 2015 då en omfattande renovering och upprustning tog fart. Området var då slitet och otryggt med mycket klotter, skräp och ogästvänliga mörka gårdar med trasiga lekplatser och buskiga planteringar. Fiona Luima, som då bodde i ett av husen, berättar att det bildats grupperingar i det stora och mångkulturella området.

– Man hälsade inte på grannarna. Man höll sig till sin egen grupp och det fanns ingen integration mellan dem, säger hon, som senare blev anställd som ansvarig för projektet Hållbart Nordost.

Möbler dumpades på gården
Renoveringen innebar nya fasader, balkonger, lekplatser och vackra planteringar. Men trots de nya, fina miljöerna fanns det vissa kvarstående problem bland de boende.

– Vi såg att folk fortsatte att bete sig illa när det gällde soporna; det dumpades möbler på gårdarna och man slängde sopor från fönstren. Det behövdes en beteendeförändring, berättar Fiona Luima.

”Sopspioner” och ”soppoliser”
Hon och hennes kollega började med att ställa sig vid återvinningsrummen för att lära känna folk och fråga om deras sopsorteringsvanor. De blev kallade för ”sopspioner” och ”soppoliser”, men fick kontakt.

Därefter knackade de dörr till 100 hushåll för att få mer information om orsaker till det bristande beteendet. Samtalen sköttes ofta på svenska. I de fall det rådde språkförbistring bad teamet de boende att ringa någon bekant som kunde svenska och det gick alltid bra.

Ogästvänliga återvinningsrum
Efter den första omgången skapades en projektgrupp i samarbete med det lokala aktivitetscentret för unga – Rapatac, ett konsultbolag, Gästrike återvinnare och Gavlegårdarna.

Genom workshops med både vuxna och barn kom flera orsaker och hinder till sopsorteringen upp på bordet; ”man gjorde som alla andra” och återvinningsrummen ansågs ogästvänliga.

Dessutom fanns inte möjlighet att sortera i hemmet. När Nordost byggdes, på 70-talet, sorterade man inte som man gör i dagsläget.

Knackade på hos 722 hushåll
En av de första åtgärderna var att bygga om sopsorteringsrummen så att de fick större fönster och mer lättanvända dörrar.

Men den största bedriften och åtgärden var att Fiona Luima och hennes team knackade på vartenda hushåll i området för att informera och ha med sig speciella kassar för att lösa problemet med sortering i hemmet.

– Vi gick till alla 722 hushåll – ofta flera gånger. Var de inte hemma så kom vi på kvällen, var de inte där då, kom vi på helgen. Vi rörde oss efter hur folk var hemma. Det var inget 7-till-16 jobb. För att förändra ett beteende måste man möta de boende där de är, säger Fiona Luima.

Förändrat beteende
Och visst har beteenden förändrats. Sopsortering är nu en självklarhet. De utdelade kassar används flitigt och folk viftar med dem på gården för att visa att de är duktiga när de ser Fiona Luima.

– En del säger att de kommer till sopstationen och sorterar åt andra som har gjort fel. De gör mer än vad man vet eller tror. Men det är viktigt att fortsätta vara ute och prata och svara på frågor, säger Fiona Luima.

Ett bevis på att det skett en förändring i området är att klottret har förvunnit. 2015 syntes det sista och det togs bort dagen efter. Tryggheten har ökat och de boende interagerar mer.

– Den största vinsten är ökad integration och att fler har börjat samtala. Nu är man stolt över att bo på Nordost.

Erfarenheter och lärdomar från Nordost:

• Dörrknackning är ett effektivt sätt att nå de boende. Muntlig information ger bäst resultat.
• Samtalen sker oftast på svenska. Erfarenheten säger att alla har tillgång och kan ringa till någon som kan svenska och kan hjälpa till med att tolka.
• Skriven information sker på enkel svenska och engelska. Man arbetar mer med bilder än med text i sin information.
• Tidigare lejde Gavlegårdarna bort arbeten till olika entreprenörer. Nu har man egen personal som skapar igenkänning och hyresgästerna känner sig trygga när de ser Gavlegårdarnas emblem på bilarna.
• Tryggheten skapar samtal mellan hyresgäster och personal, som sedan kan föra information och önskemål vidare till företaget.

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se