Fastighetsägare: fokusera på mer än handel för levande stadskärna!

Jon Allesson, Atrium Ljungberg och Anna Wiking, Fastighetsägarna Syd

Pandemin utmanade stadskärnorna, då omsättningen minskade med 19 %. För att de ska överleva på sikt krävs fokus på mer än handel.
– Kulturupplevelser kommer att få en allt viktigare roll framöver, säger Anna Wiking på Fastighetsägarna Syd.

Pandemiåret 2020 var tufft för alla branscher och den senaste rapporten av Cityindex visar att den totala omsättningen minskade med 19 procent jämfört med 2019.

Hemarbete och restriktioner gjorde att modevaror, restauranger och kommersiell service upplevde kraftigt minskad omsättning och hotellen minskade sin omsättning med ungefär hälften.

Däremot gick dagligvaruhandeln som tåget, liksom e-handeln.

Handel utanför städerna och e-handel
I takt med vaccinationer och lättade restriktioner börjar livet sakta återgå till något slags normalitet och det är uppenbart att vi längtat tillbaka till stadskärnan som mötesplats.

Samtidigt har stadskärnans handel sedan ett antal år tillbaka kämpat med konkurrensen från externa handelsområden utanför städerna. Den stadigt växande e-handeln är ett annat huvudbry för den fysiska detaljhandeln.

Locka tillbaka med varierat utbud
För att locka tillbaka människor till stadskärnorna blir det allt viktigare med ett attraktivt och varierat utbud, som inte bara fokuserar på handel.

Fler inbjudande platser mellan husen stärker också de redan etablerade verksamheterna, menar Anna Wiking, näringslivspolitisk chef på Fastighetsägarna Syd:

– Ju mer inbjudande en stadsmiljö är, desto längre vill vi stanna där. Vi ser att den upplevelsebaserade konsumtionen som exempelvis kultur kommer få en allt viktigare roll i stadskärnorna framöver. Att hitta det unika och identitetsskapande kommer vara en framgångsfaktor.

Arbeta mer med stadsutveckling
Stadskärnorna behöver därför arbeta mer med en övergripande stadslivsutveckling i stället för den traditionella handelspolicyn.

I Cityindex-rapporten finns flera goda exempel på hur man kan göra för att bygga en mer hållbar stad med människan i fokus:

• I Borås har kommunfullmäktige beslutat att binda ihop staden med en fem kilometer lång park, som är en länk mellan två naturområden men som också binder samman innerstaden med mer utsatta områden.
  Parken passerar också flera centrala omvandlingsprojekt liksom stadskärnan, kyrkogårdar och ån Viskan som rinner igenom staden. I anslutning till parken planeras också skoletableringar, så att barnen ska slippa gå till skolan på trafikerade vägar.
• I Trollhättan anlades en uppskattad pulkabacke mitt i centrum, vilket visar att staden kan skapa ytor som blir en morot för näringsliv och föreningar att fylla med innehåll.
• I Eskilstuna har det centrala torget byggts om och blivit en mer levande plats. Bland annat har det försetts med värmeslingor för att skydda mot snö och halka under vintern, men även nya sittplatser, cykelparkeringar, konstverk och gräsområden har tillkommit. Många äldre tar med sig fika och träffas när vädret tillåter. Även nyanlända, som ofta inte känner så många i staden, använder sig flitigt av torget.

Kontoren har ljus framtid
Kontorens vara eller icke vara är en annan fråga, som diskuterats även innan pandemin och nu aktualiserats ännu mer i och med allt distansarbete.

Men kontoren har en ljus framtid, menar Fastighetsägarna.

I Umeå vittnar man om ett enormt tryck på alla typer av kontor i centrum, såväl co-workingytor som egna kontor av olika storlekar.

Som arbetsgivare vill man finnas på en attraktiv plats, och medarbetarna vill vara där de känner sig stimulerade – till exempel i närhet av handel, service, kultur, mat och dryck.

Kulturen som identitetsskapande kraft
En sak är säker – stadsutveckling görs bäst genom samverkan. Här behöver fastighetsägare samarbeta mer med kommuner och andra aktörer.

Ett exempel är det framväxande Slakthusområdet där Stockholms stad samverkar med olika aktörer för att utveckla området.

En av dem är fastighetsägaren Atrium Ljungberg, AL. De har arbetat ganska länge med kulturdriven stadsutveckling, bland annat i Nobelberget i Sickla då man under fyra år skapade en experimentverkstad där kulturaktörer, innovatörer och entreprenörer samsades i ett tidigare undanskymt industri- och kontorsområde.

Den urbana kulturen fick ta plats med bland annat konserter, teater, konferenser, co-working, marknader och event.

– I Sickla satte vi alla olika aktörer i samma rum och kunde på väldigt kort tid få en samsyn i vad vi skulle göra i området. Där kunde vi också se styrkan i kulturen som identitetsskapande kraft, och på bara några år gick Nobelberget från en helt okänd plats till en destination som väldigt många stockholmare kände till, säger Jon Allesson, affärsutvecklingsansvarig för stadsinnovation på Atrium Ljungberg.

Kulturlotsar en viktig länk
Stockholms stad å sin sida har sedan flera år tillbaka kulturlotsar.

De utgör en länk mellan kulturlivets aktörer, Stockholms Stads förvaltningar och kommersiella aktörer som exempelvis privata fastighetsägare som vill bidra till stadens utveckling.

I utformandet av Slakthusområdet har man genom nära samarbete med bland andra fastighetsägare fått en mycket större förståelse för varandras perspektiv och alla de parametrar som olika aktörer har att förhålla sig till.

Att bygga stad är att samverka
Och det finns så många sätt man kan hjälpas åt på, menar Ulrika Wallin, chef för Stadsutvecklingsenheten på Stockholms Stad. Som att arbeta för att bostäder inte ska ha sovrum mot de gator där man har livemusik och klubbar, eller att en teatergrupp som letar lokal kan matchas med lämplig fastighetsägare.

– Att bygga stad är att samverka. När man pratar, hör varandras tankar och idéer smittar det också av sig, man blir engagerad och kan lära av varandra.

Så bygger du en levande stad, enligt Fastighetsägarna:

• Våga vara lyhörd som fastighetsägare! Utgå från platsen och undersök vad som redan finns, vad är typiskt för denna plats, vilka hyresgäster har vi, hur kan vi hjälpa varandra och stärka varandra, både icke-kommersiella och kommersiella.
• En trygg och säker stadskärna – som det är lätt att ta sig till och från under olika tider på dygnet – ger möjligheter till möten mellan generationer och kan minska människors ensamhet.
• Gröna ytor är viktiga – men lika viktigt är att de fylls med innehåll och aktiviteter. Det handlar dels om att tillgängliggöra grönområden så att de blir attraktiva att vistas i, men också om att skapa möjligheter för olika aktörer att nyttja dem.
• Trots ökat hemarbete har kontorsytorna en ljus framtid – men kommer sannolikt att mer ha karaktären av sociala och kreativa mötesplatser. Framtidens A-lägen kommer att finnas i anslutning till platser där människor vill vistas, och ytorna måste vara flexibla liksom möjliggöra olika typer av möten.
• Ett rikt kulturutbud är en allt viktigare del av en levande stad. Samverkan är en nyckelfråga för att skapa möjligheter för ett varierande och ekonomiskt bärkraftigt utbud. Att anställa en kulturlots kan vara ett effektivt sätt att föra samman olika aktörer.

Text: Pernilla Fredholm
redaktionen@forvaltarfroum.se