Så stoppar vi kriminella i våra fastigheter

– Vi behöver hjälpas åt, säger lokalområdespolischefen Christoffer Bohman.

Hur kan bostadsbolag försvåra för kriminella som flyttar in i allmänna utrymmen? Polischefen Christoffer Bohman delar med sig av sina erfarenheter och bästa råd.

I och med att polisen och andra myndigheter ökar sina insatser för att få bort kriminaliteten från offentliga platser i utsatta bostadsområden har det blivit vanligare att kriminella gäng med ungdomar och unga vuxna flyttar in i trapphus och allmänna utrymmen.

– Bara för att man är ung och i grupp är man inte ett problem. Men det finns unga vuxna och ungdomar som i grupp blir problematiska i boendemiljön eftersom de säljer narkotika, begår personrån, otillåten påverkan eller andra brott mot näringsidkare och det sker inte sällan i den miljön man bor i. De begår även brott mot boende i husen och mot fastighetsägare, säger Christoffer Bohman, lokalpolisområdeschef i Sollentuna.

Hantera förflyttningar
Christoffer har lång erfarenhet av att jobba mot kriminella gäng. Han var tidigare lokalpolischef i Rinkeby där han ledde en framgångsrik satsning som fick bort narkotikaförsäljarna från Rinkeby centrum. Här användes bland annat kamerabevakning.

– Men problemet förflyttades delvis och vi såg en tydlig koppling till vissa fastighetsbestånd och trapphus. Så jag är för kameraövervakning, men jag är också för att vi kontinuerligt måste analysera vad som händer när vi gör olika åtgärder, så att vi står redo och kan omhänderta en förflyttning. En förflyttning behöver inte vara fel. Den kan vara jättebra, bara man har metoder för att hantera förflyttningen.

Delta i planeringen
Det finns även andra orsaker till att kriminella gäng vill hålla till i allmänna utrymmen i bostadsbolagens fastigheter. Dels är det svårt att vara hemma eftersom trångboddhet är vanligt, dels minskar risken för att åka dit om polisen gör en husrannsakan i hemmet.

För att försvåra för kriminella som flyttar in i bostadshusens allmänna utrymmen menar Christoffer att bostadsbolagen måste vara med när polis och andra myndigheter planerar insatser för att få bort gängen från gator och torg.

– Jag tror att det är viktigt att ta med alla som blir en del av förflyttningsproblematiken redan initialt i arbetet. För det är väldigt sällan vi får problem som upphör helt och hållet.

Försvårar knarkaffärer
Christoffer menar att polisen får lättare att arbeta mot gängen om de kriminella håller till på en plats som de inte själva har valt.

– Förflyttas problematiken blir det inte till deras förstahandsval. I Rinkeby ville de stå utanför tunnelbanestationen för det var dit köparna av narkotika kom. Då krävs ingen etablerad kontakt mellan köpare och säljare för man vet att de kommer att stå utanför tunnelbanan och jag kan som köpare bara åka dit. Men det försvåras ju om köparna ska ge sig upp i Rinkeby och börja leta efter en säljare som de aldrig har träffat.

Gömställen inomhus
Eftersom risken för långa fängelsestraff är högre idag och polisen har blivit effektivare förvarar gängen inte vapen och narkotika i sina hem. Men att gräva ner det i skogen är ingen bra idé eftersom gängen snabbt måste kunna komma åt de här grejorna.

– Vi ser ett förhöjt användande av allmänna utrymmen för att gömma narkotika och vapen, säger Christoffer, som menar att det inte bara är ett problem eftersom det också gör det lättare för polisen.

Var finns gömmorna?
Polisen i Sollentuna genomför så kallade trapphus-sök då de söker efter gömställen i trapphus och allmänna utrymmen som förråd, garage och hissar.

– Här hittar vi extremt mycket. När jag var med och sökte senast i Sollentuna hittade vi knivar, yxor, skyddsvästar, rånarluvor, knark, skjutvapen och en vinkelkap. Det ligger väldigt ofta ovanpå lösa takplattor eller i takluckor, brandluckor och övergivna barnvagnar.

Sök strukturerat
Christoffer menar att även bostadsbolagen kan söka efter de här gömställena, men då behöver de först etablera en kontakt med polisen och få råd om hur de ska agera.

– Det finns en risk för att man blir utsatt för hot och till och med våld när man ger polisen de här sakerna. Därför behöver man etablera någon form av kontakt med polisen och upparbeta en struktur för hur man gör med detta.

Säkra nyckelsystem
Ofta tar sig kriminella in i allmänna utrymmen med nycklar och nyckelbrickor som de egentligen inte skulle ha tillgång till. Christoffer menar att bostadsbolagen kan försvåra detta genom att bygga upp bättre system för att säkra nyckelbestånden.

– Är det någon i ett hushåll som har tappat bort en nyckelbricka eller om det finns åtta brickor i en familj på tre personer borde fastighetsägaren gå in och döda de där brickorna, så att man har ett system där man kontinuerligt ser över vad det är för nycklar som är i omlopp.

För att kunna förebygga, beivra och utreda brott är det också mycket viktigt för polisen att fastighetsägare har system där de kan se vem som har gått in och ut i de aktuella lokalerna.

Skylta olaga intrång
När kriminella håller till i allmänna utrymmen i bostadshus där de inte själva bor blir det möjligt att anmäla dem för olaga intrång.

– Då kan vi jobba med fastighetsägare eftersom det handlar om en enskild plats och obehöriga begår brott genom att vara där inne. Det gör att vi i polisen får en större verktygslåda att jobba mot dem som uppehåller sig olovligt i till exempel trapphus, säger Christoffer och tillägger;

– Men olaga intrång kräver en viss typ av skyltning som fastighetsägaren behöver sätta upp. Det är också viktigt att polisen och fastighetsägaren pratar ihop sig, så att man är överens om vad som ska göras och prioriteras.

Stoppa buskörningar
Buskörningar med mopeder och crossar är det som de boende i områdena tycker skapar störst otrygghet enligt trygghetsundersökningarna.

– De vågar kanske inte skicka ut sina barn för att folk kör som idioter. Här behöver fastighetsägarna jobba hårt för att identifiera stulna mopeder som används i den här typen av aggressiv körning och upparbeta en kanal till polisen, så att vi kan komma dit och hämta upp dem.

Koll på stulna fordon
De stulna mopederna och crossarna står ofta parkerade i cykelförråd eller utanför husen. De är ofta olåsta, lite risiga och har någon slags åverkan på kåpor eller lås.

Christoffer menar att fastighetsskötare och andra som jobbar i fastigheterna brukar vara väldigt bra på att se vilka fordon som är stulna. De vet också ofta om det bor någon i huset som kan tänkas använda den stulna mopeden eller crossen. Eller så vet de att det inte finns några mopeder i huset och plötsligt dyker det upp en och det är kanske den som buskör.

– Men även om man är säker på att mopeder eller crossar är stulna, så ska man låta polisen göra den bedömningen. Vi kan ju kolla om de är stulna.

Vem bor i huset?
Brottslingar bor ofta i andra, tredje eller fjärde hand för att det ska bli svårare att hitta dem. Men den nya lagstiftningen om folkbokföringsbrott när någon är skriven på ett ställe men bor på ett annat ökar polisens möjligheter att upptäcka flera olika typer av brott.

– När man börjar nysta i det här lilla folkbokföringsbrottet hittar man ofta både bidrags- och skattebrott. Idag jobbar vi i det som kallas myndighetssamverkan, så vi har närmare samarbete med Försäkringskassan, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Så de här frågorna har en helt annan tyngd i vår verksamhet idag.

Starka tillsammans
Christoffer menar att det är viktigt att polisen får information om folkbokföringsbrotten eller i alla fall indikationer på att någon är skriven på ett ställe men bor på ett annat.

– Vi behöver hjälpas åt att försvåra för kriminella att bo på platser som vi inte har kännedom om. Där tror jag att fastighetsägare och polis kan vara väldigt starka tillsammans.

Vräka kriminella
Polis och fastighetsägare kan också samverka för att med hyresnämndens hjälp få möjlighet att vräka en boende som begår brott som påverkar fastigheten och de andra som bor där.

– Sekretesslagstiftningen måste ju råda, men det finns möjlighet för fastighetsägare att komma över allmänna handlingar i form av domar. Här kan samverkan med polisen bidra och de domarna kan ligga till grund för att få bort de som man inte vill ha i huset.

Kommunens ansvar
Ibland provar bostadsbolag att upplåta en lokal till ungdomsgäng för att de inte ska hänga i trapphus och andra allmänna utrymmen. Men Christoffer tycker man ska vara försiktig med att erbjuda lokaler i områden där det finns kriminella nätverk.

– Det är bättre att samverkan sker med kommunen eller stadsdelen. Då kan man som fastighetsägare ställa frågan: vad gör kommunen för den här unga gruppen? Vart tar de vägen när man stänger många fritidsgårdar? Ibland kan stadens oförmåga göra att de hamnar i fastighetsbeståndet.

En skola i brott
Kommunala fritidsgårdar kan vara både bra och dåliga. Christoffer menar att det beror på vem som leder verksamheten, på vilket sett man gör det och vilken vuxennärvaro som finns.

– Antingen är det en trygg miljö med rätt normer och en vuxengrupp att se upp till och som skapar rätt normer och rätt kultur. Men det kan också bli en skola i brott där andra normer råder och sprids. Då blir det en plats där unga människor blir insocialiserade i kriminalitet.

Hur vänder vi utvecklingen?
Christoffer är övertygad om att samverkan kan lösa många av de här problemen. Men han understryker att då gäller det att samverkansgrupperna inte bara pratar utan också går till handling.

– Den stora frågan är hur man vänder den utvecklingen som vi har sett de senaste tio åren med alltifrån segregation till ökat skjutvapenvåld och ökad otrygghet. Svaret på den frågan är att alla är en del av lösningen: föreningsliv, fastighetsägare, polis, kommun, skola, föräldrar, näringsliv och så vidare.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se