Så jobbar Västerås för social hållbarhet

Peter Ullmark, Wivecka Ljungh och Per-Inge Hellman testar nya grepp i Västerås.

Mimer, Hembla och Västerås stad berättar hur de jobbar med social hållbarhet. Bland annat används Rädda barnens nya app för att mäta vilka insatser som fungerar bäst.

Västerås har i likhet med många andra större svenska städer problem med segregerade områden med hög arbetslöshet, utanförskap och kriminella gäng.

I Västerås finns de här utmaningarna framför allt i Bäckby som är det enda området i staden som är med på polisens lista över utsatta områden.

Men bostadsbolagen och kommunen arbetar för att vända utvecklingen. Bland annat testas många nya grepp, varav några har visat sig vara mycket effektiva.

Tre fokusområden
– Med de tre orden sammanhållning, sysselsättning och trygghet fokuserar vi vårt sociala hållbarhetsarbete, säger Wivecka Ljungh, HR- och kvalitetschef på Mimer.

Hon berättar vidare att det allmännyttiga bolaget samverkar med många aktörer i arbetet för gemenskap och trygghet i bostadsområdena.

– Vi har under alla år arbetat med social hållbarhet. De sista åren har vi verkligen förstått att ska vi lyckas måste vi fokusera samt samverka med andra aktörer.

Ikea och Rädda barnen
På lika villkor” är en satsning från Rädda barnen som ska stärka engagemang, delaktighet och inflytande bland barn och unga i Bäckby.

Här får barnen och deras föräldrar själva identifiera utmaningar och behov. För att skapa en positiv förändring får de sedan hjälp att förverkliga aktiviteter som de själva äger och driver.

I samband med denna satsning är Bäckby också testområde för en ny app som Rädda barnen, Västerås stad, Mimer och IKEA har tagit fram. I appen kan man ställa frågor till deltagarna i olika projekt för att mäta och följa upp hur man bäst förbättrar stadsdelar.

Skapa sammanhållning
En del av Mimers sociala hållbarhetsarbete består i att skapa mötesplatser.

– Mötesplatser i våra stadsdelar är viktiga. Så vi jobbar mycket med att människor ska få träffa varandra, säger Wivecka.

Ett exempel på det är att Mimer under pandemin arrangerar promenader för de boende i sina områden tillsammans med Västerås Stadsmission. Mimer har även anordnat fotbollsmatcher, utegym och balkonggympa.

De flesta deltagare på Jobbpunkt Mimer går vidare till jobb och utbildning.

”Det vassaste verktyget”
Jobbpunkt Mimer är en av Mimers mest lyckade insatser. Här erbjuds arbetslösa boende personprofilsanalyser, coachning, vägledning, kunskap och kompetens samt nätverk och träning för att bli mer anställningsbara.

Sedan starten 2005 har i genomsnitt sju av tio deltagare gått vidare till arbete eller studier.

– Det har fungerat så bra att Arbetsförmedlingen har kallat vår arbetsmarknadsinsats för det vassaste verktyget de har i sin verktygslåda för att få människor som är långt ifrån arbetsmarknaden ut i jobb, säger Wivecka.

Lyckad jobbmatchning
Under den stora flyktingvågen 2015 startade Mimer jobb- och studiematchningsprojektet Propellern för att hjälpa de nyanlända att snabbare komma i arbete och studier.

Metoden bygger på tre delar: att acceptera livets nya förutsättningar och förstå att livet kan bli bra ändå, att bygga nätverk och att lära sig språket.

Mellan 2016 och 2018 genomgick totalt 133 personer projektet. Av dessa fick 50 jobb och 32 påbörjade studier. Propellern fungerade så bra att Mimer fortsätter använda metoden.

Kvinnor för Bäckby
Wivecka berättar att ett annat arbetsmarknadsprojekt vänder sig till arbetslösa mammor i Bäckby.

Mimer har nyligen anställt åtta utlandsfödda kvinnor som ska jobba med att göra snyggt, tryggt och trivsamt i området. Samtidigt får de utbildning i bland annat svenska, jämställdhet och konflikthantering.

Här kan du läsa mer om projektet som kallas ”Kvinnor för Bäckby”.

”Möjligheterna är enorma”
Vilka är möjligheterna och utmaningarna för Mimer i det sociala hållbarhetsarbetet?

– Möjligheterna är enorma, att få skapa framtidstro i våra stadsdelar. Utmaningarna är många. Vi är beroende av många andra för att lyckas och det är ibland svårt att få pengar till sociala satsningar, samtidigt som kriminalitet och utanförskap ökar, säger Wivecka.

Hon nämner också att massmedias bevakning av de utsatta områdena kan bidra till att förstärka den negativa bilden. En annan utmaning som Wivecka tar upp är att bolagets anställda ska orka med det ofta tunga arbetet i sådana här områden.

Arbetar metodiskt
Mimer jobbar processinriktat och varje år satsar bolaget extra på någon process. I år är det stadsdelsutveckling. Wivecka berättar att arbetet är uppdelat i fyra steg: förstå och försöka 2021, förbättra det vi provat 2022 och förändra våra stadsdelar 2023.

– Vi ska nu börja i en avgränsad stadsdel att bygga en process för vårt arbete och det är så spännande. Vi har försökt att lära av många andra och sen ska vi bygga vår egen modell där vi verkligen kan mäta att vi gör rätt insatser för att nå våra mål, säger Wivecka.

Goda råd
Har Wivecka några goda råd till andra bolag när det gäller socialt hållbarhetsarbete?

– Ja, samarbeta med andra, samla in idéer från de som har lyckats och var uthålliga. Jag tycker upplägget för vår process inom stadsdelsutveckling är bra:

  • Se till att alla förstår varför och hur viktigt det är.
  • Försök samverka med andra.
  • Våga prova saker.
  • Förbättra, alltså utvärdera och se till att göra på bästa sätt.
  • Ha en tydlig bild av att vi ska förändra till det bättre.

Ny ägare 2018
2018 sålde Mimer 749 lägenheter i områdena Bäckby och Skallberget till det privata bostadsbolaget Hembla.

– Vårt bosociala arbete är en väldigt viktig del i vår affärs- och förvaltningsmodell. Modellen består av tre ben: upprustning, kundfokus och bosocialt arbete, säger Peter Ullmark, operativ chef på Hembla och Victoria Park.

Tillsammans med systerbolaget Victoria Park äger Hembla 38 000 hyreslägenheter. Merparten av Hemblas bestånd i landet finns i miljonprogramsområden varav många är med på polisens lista över utsatta områden.

”Vi bryr oss”
– Det som är allra viktigast i vårt bosociala arbete är att lyfta livet i våra områden. Idealet är förstås att komma bort från de här listorna. Men när vi jobbar med upprustningen visar vi att vi bryr oss, att det händer något och att det satsas resurser i områdena.

Utöver upprustningar av lägenheter, allmänna ytor och klimatskal är Hembla också aktiva när det gäller nyproduktion och omvandling av ytor till lägenheter.

Ingen quick fix
Det viktiga i allt hållbarhetsarbete är enligt Peter att det är långsiktigt.

– Det är ingen quick fix. För vår del är det bosociala arbetet inget vi sköter med vänsterhanden när vi får fem minuter över på fredag eftermiddag, utan det här är en naturlig del i vårt dagliga arbete. Med tanke på de områden som vi finns i måste vi ta hand om dem och lyfta det här livet. Annars blir det för tufft att jobba där.

Lokala områdeskontor
På Hemblas områdeskontor i Bäckby finns fem medarbetare och en områdeschef som också är ansvarig för Arboga och Köping.

– Vi har uthyrare, förvaltare, fastighetstekniker och i vissa fall även fastighetsskötare på plats som utgår från våra kontor. Så vi försöker ha en väldigt decentraliserad organisation där många av besluten fattas av områdescheferna.

Områdescheferna har dessutom hjälp av bolagets bosociala chef som fungerar som en stödfunktion för att hjälpa till med de här frågorna och jobba med övergripande samarbete.

En framgångsrik modell
Hembla har sedan man tog över som fastighetsägare i Västerås fokuserat på olika samverkansprojekt med bosocial inriktning. Framöver finns ambitionen att även införa en beprövad och framgångsrik modell med miljövärdar som skapar positiva effekter för både områdena och individen.

– Vi erbjuder långtidsarbetslösa som bor hos oss en anställning under cirka 1,5 år. Det har vi gjort tidigare i Victoria Park där vi har haft 140–150 miljövärdar och där 60–75 procent av dem gått vidare till annat arbete eller studier. Vissa av de här miljövärdarna har också fått en fast anställning hos oss. Sen har vi ett samarbete med våra leverantörer och entreprenörer och har sociala klausuler i våra avtal där vi aktivt försöker slussa våra miljövärdar vidare till anställning i de bolagen.

Snyggt och tryggt
Hembla har även nattvandrare för att öka tryggheten och bolaget har ordnat en egen lokal till dem. Utöver det jobbar bolaget mycket med att minska nedskräpning och skadegörelse i områdena, vilket också har stor betydelse för trygghet och trivsel.

– Det är en hygienfaktor för oss att ha helt, rent och snyggt, både när man kommer in i trapphusen, men även i utemiljöer. Hanterar man skadegörelse och klotter snabbt kan man stoppa det. Men gör man ingenting kan det gå åt helt fel håll.

Bolaget erbjuder också unga i bostadsområdena sommarjobb, vilket har lett till mindre nedskräpning och skadegörelse. I Bäckby erbjuder Hembla två sådana sommarjobb i år.

Ett plus ett är tre
Peter tror stenhårt på att samverka med andra aktörer för att klara av att lyfta områdena.

– Det märker vi i flera andra områden runtom i landet. Går man ihop i olika forum där alla har olika roller, fokus, kunskap och information, så blir ett plus ett snarare tre än två.

I Västerås samverkar Hembla bland annat med Företagar- och Fastighetsägarföreningen Utveckling Bäckby där även Västerås Stad, Mimer och privata fastighetsägare är med. Hembla har även inlett ett samarbete med polisen och skolan i Bäckby.

Framtida möjligheter
Vilka möjligheter ser Peter framöver för områden som Bäckby?

– Möjligheterna är oändliga. Det är det som är så kul. När man får en samverkan att fungera får det enorm effekt. Men det är inget man vänder över en natt. I Västerås vill vi spinna vidare på detta och vi ser att till exempel att skadegörelsen är på väg ner.

För att förstå möjligheterna rekommenderar Peter rapporten ”Droppen som urholkar stenen” där nationalekonomen Ingvar Nilsson skriver om Victoria Parks bosociala arbete i området Herrgården i Malmö.

Peters goda råd
Nedan ser du Peters råd till andra bolag när det gäller bosocialt arbete:

  • Det är ett långsiktigt arbete.
  • Bosociala arbetet behöver komma upp på agendan. Det är ingenting man sköter med vänsterhanden när man får lite tid över.
  • Att finna samarbeten och samverkan är jätteviktigt för att kunna få ut det mesta möjliga av det här arbetet.
  • Involvera hyresgäster som när vi anställer miljövärdar. Då känner alla ett större ansvar, både när man själv jobbar i bolaget och när man känner någon där.

Hållbarhetsenheten i Västerås fokuserar på bland annat på folkhälsa.

Kommunalt fokusområde
Västerås stad har sedan 2018 ett socialt hållbarhetsprogram. Och i januari förra året gjorde kommunen om sina verksamhetsområden och skapade en egen enhet för hållbarhetsfrågor.

Per-Inge Hellman, enhetschef på den nya Hållbarhetsenheten, berättar att enheten fokuserar på tre frågor: folkhälsa, trygga och trivsamma stads- och kommundelar samt demokrati.

– Det vi har sett som fokusområde, utifrån pandemin och tidigare erfarenheter, är dels att ha fokus på folkhälsa oavsett ålder och kön, dels behöver vi bli bättre på att identifiera ett förflyttningsarbete kopplat till det. Vi ser till exempel många unga som under pandemin har blivit utan arbete eller studier och då blir det en folkhälsofråga, säger Per-Inge Hellman, enhetschef på den nya Hållbarhetsenheten.

Handlingsplan för trygghet
För kommunens trygghets- och brottsförebyggande arbete togs en policy fram hösten 2020 och i juni ska en handlingsplan tas av kommunstyrelsen.

– Vår policy har ju en stark viljeinriktning kopplat till trygghetsfrågorna och det gäller för staden som helhet, men också för de områden där vi måste fördjupa vårt arbete för att inte finnas kvar på polisens lista, säger Per-Inge.

Mäter segregationen
Kommunen har tagit fram ett verktyg som gör det möjligt att se segregationen utifrån data om försörjningsstöd, folkhälsofrågor och unga utan arbete.

– Vi har börjat titta på en annan ingång för att mäta folkhälsofrågorna, trygga och trivsamma stadsdelar och kanske det allra viktigaste – hur vi får västeråsarna att känna sig mer involverade i vår förflyttning i staden och kunna påverka den, det vill säga demokratifrågor.

Gemensam processledning
För att öka samverkan i det sociala hållbarhetsarbetet har Västerås Stad en gemensam processledningsgrupp. I gruppen deltar kommunala förvaltningar och bolag.

– Det är vår styrka. Då blir det inte så långa beslutsvägar. Vi får med alla på tåget och kan fatta långsiktiga beslut. Vi behöver få hjälp från bolag och förvaltningar. Det ger ökad kvalitet i våra beslut. Och vi redovisar hur vi har gjort. Det är en del i styrningen. Att politikerna ser att det här är vårt uppdrag. Det är en grundförutsättning för att kunna göra skillnad.

Här kan du se hur hållbarhetsarbetet är organiserat i Västerås stad

Samordning för trygghet
Kommunen använder en metod kallad Effektiv samordning för trygghet (EST) som bygger på fyra grundstenar:

  • Informationsinsamling
  • Analys
  • Riktade insatser
  • Uppföljning och återkoppling

Varje vecka tar kommunen i samverkan med polis och Mimer fram en lokal lägesbild. Lägesbilden bygger på en kartläggning av var och när brott och andra otrygghetsskapande händelser sker. Händelserna registreras i ett system som heter Embrace.

Brottsförebyggande råd
Ett annat exempel på samordning är ”Värna Västerås” som är en permanent funktion inom stadsledningskontoret där kommunen och polismyndigheten samverkar.

Främsta uppgiften är att göra det svårt att begå brott, genom att öka risken för upptäckt, reducera lönsamheten av brott och försvåra bortförklaringar.

I samverkansgruppen för Värna Västerås deltar representanter från Mimer, brandkår, polis och ambulans, alla berörda förvaltningschefer och företrädare för butikerna i Erikslund, Västerås Cityförening och fastighetsägarna i city. Gruppen träffas fyra gånger per år.

Motverkar bilmålvakter
Som ett led i att öka det brottsförebyggande arbetet inleder Västerås stad den 15 maj ett försök att bekämpa bilmålvakter och andra brott som kan kopplas till detta system.

Kommuner har numera rätt att flytta och omhänderta fordon som har obetalda felparkeringsavgifter över 5 000 kronor. I Västerås ska felparkerade och brända bilar forslas bort snabbare och placeras i en lokal som kommunen hyr. Ägaren får en chans att hämta sitt fordon om parkeringsskulden betalas.

Många andra insatser
Andra exempel på hur kommunen arbetar för att öka den sociala hållbarheten är:

  • ANDTS, det strategiska arbetet för att skydda barn och unga mot skadliga effekter av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel.
  • LÖK:en, en lokal överenskommelse med civilsamhälle för att hitta sätt för kommunen och civilsamhällets organisationer att förstärka varandra och berika samhället.
  • En våldspreventionsgrupp som är riktad mot hedersrelaterat våld.

Bidrag till kraftsamling
Per-Inge ser möjligheter att öka kommunens sociala hållbarhetsarbete med hjälp Socialstyrelsens bidrag för att motverka segregationen. Totalt får Västerås Stad 9 miljoner kronor i detta bidrag ett år framåt från den 20 juni.

– Vi ska se över vilka områden vi ska arbeta med i maj. Det är en möjlighet till en kraftsamling. Det kan handla om att samordna insatser i ett område när det gäller att få fler unga vuxna i arbete, jobba med äldre som har hög ohälsa och satsa på skola och fritid.

Råd till andra kommuner
Nedan ser du Per-Inges råd när det gäller kommunernas sociala hållbarhetsarbete?

  • Följ systematiskt upp arbetet och se om det ger avsedd effekt.
  • Våga göra misstag och ligg inte bara kvar i det ni redan gör.
  • Det måste finnas en politisk samsyn för att få till förflyttning.
  • Det är viktigt att alla förvaltningar blir ETT lag.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

Bli den första att kommentera "Så jobbar Västerås för social hållbarhet"

Kommentera

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in
Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Inköpsportal - tipsa en kollega