Vägledning för hållbar coliving

– Förvaltningen har en stödjande roll, säger Susanne Malmgren på Akademiska Hus.

En ny studie visar hur framtidens delade boende bör utformas för att bli så hållbart som möjligt. Studien visar att klimatavtrycket kan halveras, men hur påverkas förvaltningen?

Akademiska Hus har i samarbete med bland annat HSB Living Lab och KTH Live-In Lab presenterat ett ny tvärvetenskaplig studie om hur framtidens delade boende bör utformas för att bli så klimatsmart och hållbart som möjligt.

Ett flertal boendeformer för studenter, forskare och unga vuxna runt om i Sverige har granskats ur flera perspektiv – ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, bostad och byggnadsutformning samt de boendes möjlighet till en hållbar livsstil.

Förvaltningen berörs
“Framtidens delade boende: En rapport om hållbarhet i livsstil och bostad” visar bland annat att klimatavtrycket per person kan minska med över 50 procent när bostäderna designas för att dela på gemensamma ytor som kök och badrum.

I rapporten skriver Akademiska Hus att ”det delade boendet till viss del kräver ökade resurser från den drivande förvaltande organisationen”. Susanne Malmgren, chef Studentbostäder på Akademiska Hus, förklarar varför studien drog denna slutsats.

Förutsätter engagemang
– Förvaltningen behöver stödja boende i att upprätthålla trivsel och hållbarhet, även ordning och reda gällande ett hållbart vardagsliv. Så att de boende kan sköta avfall och ha fungerande rutiner i boendeytor, kök, trapphus och gemensamma sociala ytor. Där måste förvaltningen ha en stödjande roll, säger Susanne Malmgren.

Hon berättar att studien visar att de boendes egna engagemang spelar stor roll för hållbarheten.

– Vi lyfter fram det egna engagemanget. Om du tänker att de boende ska köpa till allting så tror jag inte att vi uppnår hållbarhet i och med att det påverkar priset för boendet. Så det gäller att de som bor i de delade boendena själva engagerar sig.

Högre förvaltningskostnad
Susanne Malmgren ser också att det kan bli lite mer arbete för förvaltningen för att se till att de boende mår bra och allt fungerar som det ska i delade boenden.

– Framför allt hur vi lotsar in nyinflyttade så att man tar emot dem i den här kulturen och informerar om de gemensamt uppsatta reglerna i de delade boendet.

Av studien framgår att förvaltningskostnaden per kvadratmeter i de undersökta delade boendena ligger något högre än i traditionella studentkorridorer.

Ökat intresse i branschen
Hur mycket har delade boenden faktiskt ökat i Sverige på senare år? Är inte trenden den motsatta, att vi har fått allt fler ensamhushåll?

– Jag känner inte till någon undersökning som visar det. Men med mina år i branschen ser jag att intresset för delade boenden bland studenter, forskare och fastighetsägare blivit mycket större. När vi gick ut med delade boenden i Almedalen för fyra år sedan tänkte man på äldreboenden med korridorer. Men nu ser man stort intresse från många andra.

Plats för distansarbete
Hur rimmar det här med analyserna om att vi behöver större boytor för att få plats med hemmakontor för framtidens distansarbete och studier på distans?

– Det fungerar alldeles utmärkt. I sista kapitlet i rapporten som handlar om corona ser vi att precis som i den vanliga kärnfamiljen träffas man mer i delade boenden och sitter mycket hemma. Så det behövs fler ytor eftersom man sitter mer hemma. Jag är också övertygad att den digitala undervisningen kommer att fortsätta. Därför är det viktigt att få till studiemiljöer i kök, ytor i bottenvåningen eller andra gemensamma ytor.

Ett konkret verktyg
Emma Sarin, projektchef på HSB Living Lab, menar att studien visar hur coliving på ett effektivt sätt kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.

– Studien ger också viktiga insikter och konkreta verktyg för fastighetsbranschen för de aktörer som vill utveckla framtidens delade boendemiljöer, säger Emma Sarin.

Motverkar psykisk ohälsa
Utöver rena klimatvinster visar studien också att en medveten effektiv planering av bostadens olika ytor och funktioner även möjliggör delning mellan flera användare och att livskvaliteten i boendet därmed kan öka jämfört med ett enskilt boende.

– Coliving ger möjligheter för en mer hållbar livsstil. Ju fler behov som bostaden kan tillgodose, desto mer vill den boende vistas i och nyttja sitt hem. Ett delat boende leder också till fler sociala relationer. På så vis kan den här typen av boende motverka den trend av ensamhet och psykisk ohälsa som vi ser främst bland unga vuxna i dag, säger Linda Teng, bostadsutvecklare och innovationsledare för hållbar stads- och campusutveckling på Akademiska Hus.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se