Nyligen släppte boverket en rapport kring bostadsbristen i landet. I de efterföljande diskussionerna har det mest kommit att handla om den del i rapporten som behandlar frågan om trångboddhet.
Totalt finns det 462 000 hushåll i landet som är trångbodda och drygt 56 000 hushåll av dem har också en ansträngd boendeekonomi. ”Det är hushåll som har en orimlig boendesituation och som saknar ekonomiska möjligheter att ta sig ur den” som Boverket torrt konstaterar. Ansvarig minister har reagerat på siffrorna och påtalar att fokus ska ligga på att bygga bostäder som människor har råd att bo i och som är byggda efter invånarnas behov.
Googlar man på ”bygga billigt” så får man ungefär 1,1 miljoner träffar, så det finns ingen brist på ambitioner. Problemet är väl snarare att trots alla politiska mål, seminarier i Almedalen, konferenser i branschen, så byggs det väldigt lite av det som av politiker och allmänhet betraktas som ”billigt”.
Det redan byggda är alltid billigare än det nybyggda när det gäller hyresrätter och det är kanske där vi måste börja. Hur mycket satsar de kommunala bolagen på att slå ihop lägenheter, minska andelen trerummare i miljonprogramområden till förmån för stora och mindre lägenheter? Spontant känns det som väldigt lite.
För snart 15 år sedan var jag och tittade på ett intressant projekt i Tensta, där arkitekten Erik Stenberg hade byggt om sin lägenhet genom sammanslagningar av lägenheter. Enkla och bra lösningar som, vad jag minns, var relativt billiga att genomföra.
Efter det lilla projektet har väldigt lite hänt trots att nästan alla är överens om att den ”normaltrea” som är dominerande i Sveriges miljonprogramsområden, passar ganska dåligt för dagens hyresbostadsmarknad. De som efterfrågar dagens hyresrätt vill oftast ha mindre eller större.
Medan vi fortsätter att bara prata om att bygga billigt så kan man tydligt se hur utvecklingen mot ökad trångboddhet bara fortsätter. Mellan 2009 och 2018 ökade befolkningen i Spånga Tensta i Stockholm med 2 500 personer och det byggdes under 100 lägenheter. Samma period ökade befolkningen i Rinkeby Kista med 5 200 personer och det byggdes 550 lägenheter mellan 2014 och 2018.
Man kan se en liknande befolkningsutveckling i många andra områden i Göteborg, Malmö, Södertälje, Norra Botkyrka med flera. Bergsjön i Göteborg till exempel har ökat sin befolkning med 2 600 personer och byggt 46 lägenheter under perioden 2008 – 2019. Är trångboddheten en överraskning?
Jag tror att det är hög tid att ta trångboddheten på allvar och försöka åtgärda den. Men att tro att nyproduktion ska lösa hela situationen är naivt. Det är i det redan byggda som lösningarna finns. Fram med konkreta mål, genomför och följ upp.
Att få fram lägenheter intill varandra att bygga om i miljonprogramsområden kräver planering, men är inte omöjligt. Att ge människor konkreta och bra erbjudanden fungerar bra, då det finns mycket av samma. Kommunerna äger bostadsförsörjningsansvaret och i de flesta miljonprogramsområden har man en allmännytta som kan gå före och visa vägen.
Ulf Nyquist
Ulf Nyqvist har över 20 års branscherfarenhet som vd i TelgeBostäder och Botkyrkabyggen. Numera är han egen konsult inom fastighetsutveckling, med uppdrag bland annat hos Andelsägarbolaget, olika fastighetsbolag och kommunala fastighetsenheter.
