Energimål – ju fler desto bättre, eller?

Sen urminnes tider gissar jag att barn har lekt den där leken där man ska kasta upp en småsten i luften och försöka fånga den med samma hand när den faller ner. Lyckas barnen fånga stenen skulle det rimliga kunna vara att försöka göra om samma sak igen eller byta till en annan sten. Men det är inte poängen. Istället ska man plocka upp en sten till för varje gång tills det blir så många stenar att det inte går längre.

För tio år sedan hade byggregler och energideklarationer etablerat en gång för alla att energianvändning skulle mätas i köpta kilowattimmar per kvadratmeter enligt A-tempsstandarden.

Det skapade snabbt ett effektiviseringsrace som vi aldrig kunnat ana. Pionjärerna bland fastighetsägare satte upp kaxiga effektiviseringsmål och fick stor uppmärksamhet för det på marknaden. Det var roliga tider för energispecialister och det gick att åstadkomma mycket om man bara ansträngde sig.

Framgångarna banade väg för en snabb utveckling. Bolagsledningar upptäckte potentialen i energieffektivisering – både för att öka lönsamheten och att vinna goodwill. Fler lockades att bli energispecialister, vilket fördjupade kunskaperna om fastighetsenergi och effektivisering.

Efter ett tag började fastighetsägarna få allt svårare att optimera bort överkonsumtionen av energi och började att titta på allt bredare åtgärdspaket för att upprätthålla sänkningstakten. IT-sektorn uppmärksammade energibranschens statistikjakt och har sedan dess utvecklat en uppsjö av appar för smart datainsamling och visualisering. Listan kan bli lång och är i sig väldigt positiv.

Men allt detta sammanlagt gör samtidigt att vi nu står i en ny och avsevärt mer komplex situation. I dag har en energisamordnare på ett fastighetsbolag så många mål och nyckeltal framför sig att de knappt vet vad de ska styra mot.

Några exempel från fastighetsägare och förvaltare som jag jobbar med:

  • ”Klimatneutral verksamhet senast år xx”.
    Vissa definierar det som att teckna leveransavtal av förnybar energi, oavsett källan. Andra planterar skog som kompensation. Ytterligare andra ställer krav på interna processer.
  • ”xx procent lägre energianvändning senast år xx”.
    Det gamla målet lever vidare. Kan också formuleras som ”X,X% lägre energianvändning per år” eller ”I snitt max XX kWh/m2”. Oftast utan att omdefiniera begreppet Energiprestada eller kompensera nyckeltalet i takt med alla justeringar av BBR-definitionerna. Basår kan vara allt från förra året till nån gång på 90-talet.
  • ”x procent lägre effektanvändning”.
    Detta är dock oftast bara en viljeförklaring; de flesta fastighetsägare trevar fortfarande i hur ett sånt mått kan definieras. En pragmatisk lösning jag ibland ser är att bara mäta total energikostnad för att få med både effekttariffer och energiskatter, även om man då får svårt att kompensera för oväntad väderlek.
  • ”x antal solcellsanläggning per år”
    eller ”Minst X kWh solel producerat per år”. Kan ge både medial uppmärksamhet och en långsiktigt stabil intäkt.
  • ”x procent minskad klimatpåverkan i byggprocessen.”
    Frågan har lätt att hamna på en energisamordnares bord, även om det mest handlar om att ställa rätt krav vid inköp av betong.
  • Därutöver kommer redovisningsmål, livscykelmål, konverteringsmål, och mycket mer.

För att hantera denna flora av mål arbetar energisamordnare med allt mer sofistikerade uppföljnings- och rapporteringssystem och försöker sätta upp mätare på varenda kabel och kanal, samtidigt som de rullar ut initiativ på initiativ. Risken är överhängande att de får slåss på så många fronter att de fastnar och inte kommer vidare i någon riktning.

Istället bör man hantera denna fråga precis som allt annat strategiarbete. Sätt upp en handlingsplan för kommande år, utifrån bolagets egentliga syfte och vad som stärker företagets affär. Välj sen ut några få nyckeltal som följer upp strategin och börja mäta på vart och ett av dessa. Att sätta upp en målsättning för respektive nyckeltal bör komma som det sista steget, när man haft tid att analysera nyckeltalen under en tid och ser vad som är realistiskt.

Min erfarenhet är att det i verkligheten tar tid innan man förstått sina fastigheters energianvändning så väl att man kan sätta tillräckligt bra mål. Mål som är ”smarta” nog att driva utvecklingen framåt i rätt riktning, och ”intressanta” nog att locka medarbetarna att fortsätta leta energiförbättringar.

Nu är en fantastisk tid att vara energispecialist. Potentialen är fortfarande enorm och du kan bidra både till bolagets lönsamhet och minskad klimatpåverkan. Se bara till att du inte kastar upp så många stenar i luften att du inte lyckas fånga en enda.

Stefan Lindsköld

Stefan Lindsköld är vd och partner i Aktea Energy som är specialister på energieffektivitet och sund inomhusmiljö i fastigheter och verksamheter, med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Han är även initiativtagare till Samling för Solel, fastighetsbranschens mötesplats för strategi, lärande och utveckling inom solceller och smarta elsystem.

Bli den första att kommentera "Energimål – ju fler desto bättre, eller?"

Lämna en kommentar