Specialistens råd för att minska ljudproblem

Vad kan förvaltaren göra för att förebygga eller åtgärda oljud som stör de boende? Akustikkonsulten Sebastian Holm delar med sig av sina bästa tips.

Att kringboende störs av ljud från krogar, klubbar och konsertlokaler i våra städer är inget nytt fenomen, men det verkar som om konflikterna har trappats upp under senare år.

Akustikkonsulten Sebastian Holm.

– Jag tror vi kan se det som ett storstadsproblem, som kan bero på förtätning och ökade bostadspriser. Fler människor ska samsas på mindre ytor och om den gemensamma ljudmiljön. Det är attraktivt att bo centralt i städerna vilket gör att bostäder byggs i bullerutsatta miljöer, både intill bullriga vägar och ovanför restauranger, säger Sebastian Holm på Efterklang, en del av konsultbolaget Afry.

Han vill att vi lyfter frågan kring ljudens karaktär framför att bara fokusera på volymen. Till exempel påpekar han att det är skillnad mellan trafikbuller och ljud från en uteservering.

Vem ska ha ansvar för ljudisolering och ombyggnation för att lösa problemet?
– Jag tycker ansvaret vilar hos både fastighetsägare och verksamhetsutövare, men även hos samhället i stort. Fastighetsägaren måste tillse att byggnaden uppfyller dess syfte och funktion, medan verksamheten ibland måste anpassas för rådande förutsättningar och båda parters förväntningar av ljudmiljön. Samtidigt har de flesta av oss ett intresse av att kunna gå ut på stan och roa oss, men då måste vi också skapa förutsättningar för det.

Måste man följa Folkhälsomyndighetens 25 decibel i intilliggande sovrum? Är det bra regler eller bör de ändras?
– Jag tycker att kravnivån i sig är ganska bra, det är en rimlig nivå som verkar representera ungefär hur mycket oljud som folk kan hantera. Det är dock viktigt att poängtera att det är en subjektiv upplevelse vi försöker kvantifiera med en siffra. Som jag var inne på tidigare, så beror det på ljudets karaktär och källa, mer än bara ljudnivån. Om ljudet ifrån exempelvis biltrafiken utanför låter lika mycket, blir musiken inte lika störande, men om ”basdunket” är det enda som hörs kan det upplevas som ganska störande.

– Att ändra kravnivån påverkar inte hur många som störs, bara hur enskilda ärenden hanteras. Det bästa är om vi kan få så många som möjligt att trivas i sina bostäder, samtidigt som vi har en levande stad.

Kan man kulturmärka kulturetablissemang för att skydda dem? Bör kommunen gå in och bidra med pengar till ljudisolering i vissa fall?
– Jag tycker att kommuner behöver ta ett större ansvar för att värna om kulturlivet. Vi borde exempelvis kunna införa någon form av kulturmärkning i dessa byggnader, på samma sätt som vi klassar byggnader som bevarandevärda av antikvariska skäl.

– Vi kan sedan utreda om staden behöver bistå ekonomiskt till vissa verksamheter som verkligen behöver ljudisolera sina lokaler och vilket ansvar fastighetsägaren eventuellt behöver ta.

– Samma arbetssätt tillämpas redan i flera städer för bostadsrättsföreningar som behöver dämpa trafikbullernivåer genom så kallade bullerbidrag. Där går staden av hälsoskäl in med stora summor pengar direkt till föreningar som byter till mer bullerreducerande fönster. Samma princip borde kunna motiveras för att rädda kulturlivet. Stadens kulturliv är en av nycklarna till tillväxt och vi har en skyldighet mot kommande generationer.

Vilken typ av flerbostadshus har sämst ljudisolering och vilken typ har bäst?
– Detta är ingen lätt fråga, variationen är ju så stor. I olika varianter av byggnader beror ljudisoleringen på det ursprungliga tilltänkta syftet med byggnaden och vilka krav man ställde vid uppförandet, men också på själva utförandet.

– Jag vet att jag här på Södermalm i Stockholm har en granne på andra sidan av en riktig brandvägg, i detta fall en dubbel och separerad murad tegelvägg, varifrån jag aldrig hört ett knyst. Fast när grannen ovanför mig har sin telefon på alarm på morgonen, luras jag ibland att det är min egen telefon som ringer. Gamla hus från förra sekelskiftet, som det vi bor i, med både golv och tak infästa i samma bjälkar, kan ofta ha ganska dålig ljudisolering vertikalt. Det är därför många av dessa hus fått sänkta, ofta fribärande gipstak.

– Generellt sett kan sägas att god ljudisolering kräver tunga material, exempelvis platsgjuten betong eller murade väggar brukar hålla ganska bra ljudisolering. Många hus från 50-talet har väl tilltagna skiljekonstruktioner i platsgjuten betong. De brukar fungera helt okej, men det finns ju anledningar till att vi inte bygger så idag, som till exempel miljö- eller kostnadsskäl.  När miljonprojektet senare fick fart försökte man spara in så mycket plats och material det bara gick, så där brukar vi se tunnare bjälklag och väggar som nätt och jämnt klarar kraven.

– Om lättare material används är det bra att separera konstruktionerna så att vibrationer inte kan fortplantas. Här på Efterklang har vi akustikkonsulter som är duktiga på att projektera hus med trästommar. Det är komplext, men fungerar om det utförs på rätt sätt. Det är nog också anledningen till att det går lite långsamt på den fronten, branschen väljer mestadels välbeprövade lösningar.

Vilken typ av tekniska lösningar bör man undvika eller åtgärda för att minska oljud?
– För att minska ljud genom väggar är det viktigt att försöka minska alla typer av genomföringar i så stor mån som möjligt. Vi ser ofta kontorsprojekt där entreprenören exempelvis dragit elstegar rakt igenom väggar, tagit för stora hål för ventilationsrör, eller monterar motstående vägguttag i samma regelfack. I schakt slarvas det ofta med vibrationsisoleringen eller snålas med ljudabsorberande material. Då kan utrymmet bli som en enda lång orgelpipa för exempelvis ventilations- eller spolljud.

Hur kan fastighetsägare förebygga problem?
– Det första är medvetenhet om ljudproblematik och att försöka tänka på ”ljudlogistik”, det vill säga att förlägga bullriga verksamheter i den del av byggnaden som har bäst förutsättningar. Det är förstås inte alltid så lätt, men det är ofta vi ser planlösningar där det verkar som att ljudfrågorna helt förbisetts.

– Information till boende och hyresgäster är förstås helt centralt. Om folk vet vad de köper eller hyr minskar vi risken för missförstånd och folk har i allmänhet bättre tolerans för oväsen om det finns god kommunikation.

– Fastighetsägare behöver bli mer proaktiva och ta hjälp av akustiker i tidiga skeden, eftersom många byggnadstekniska lösningar kan integreras i det som redan planeras. Att i efterhand eller i befintliga byggnader utföra ljudisolerande åtgärder är platskrävande och oerhört mycket mer kostsamt då andra handlingar kan behöva omarbetas, verksamheter stoppas eller boende flyttas.

– Om vi ska lösa problem i befintliga byggnader är det bra om fastighetsägare har god kunskap om sina byggnaden och full koll på all dokumentation. Ju mer information om fastigheten det finns, desto säkrare blir våra beräkningar, vilket betyder att vi i längden sparar pengar.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

Sebastians råd för att komma till rätta med ljudproblem

  • Förlägg bullriga verksamheter i den del av byggnaden som har bäst förutsättningar.
  • Ta hjälp av akustiker och integrera byggnadstekniska lösningar i det som planeras.
  • Informera boende om husets verksamheter innan de flyttar in och informera om kommande bullerstörningar.
  • Kunskap och dokumentation om byggnaden gör det lättare att åtgärda ljudproblem.
  • Minska alla typer av genomföringar och snåla inte med ljudisoleringen i schakt.

Bli den första att kommentera "Specialistens råd för att minska ljudproblem"

Lämna en kommentar

Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Välj ett giltigt formulär