Att handleda nyanlända – ord ger mod

Svårt, tidskrävande och bitvis frustrerande. Roligt, lärorikt och alldeles självklart. Johan Melin, husvärd på MKB Fastighets AB, delar här med sig av erfarenheter från sitt år som handledare.

– Det har varit en rolig uppgift att handleda och jag såg inga direkta hinder när jag fick frågan, men sen var det väldigt svårt med kommunikationen. Bara att intervjua de som ville praktisera och att nå fram till varandra var svårt, men det blev ju bra ändå tillslut, konstaterar han.

Praktikanten som Johan Melin handledde har nu en projektanställning på MKB, i form av ett nystartsjobb som fastighetsskötare på 12 månader, i samarbete med Arbetsförmedlingen.

Oskarshamnsmodellen kortar etableringstiden
Initiativet bottnar i ett samarbete mellan Malmö stad, Lernia och ett antal fastighetsbolag som pågått sedan 2017, ett projekt baserat på den så kallade Oskarshamnsmodellen. Nyanlända får under ett års tid en praktikplats på något av fastighetsbolagen i kombination med språkundervisning, SFI, och yrkesutbildning till fastighetsskötare.

Nurgül Iljas Eminovska.

– Vi ville göra något tillsammans som inte innebär en så lång process och då passar ju Oskarshamnsmodellen bra. Som det ser ut idag är etableringstiden för nyanlända på arbetsmarknaden sju till nio år, men genom modellen kortas tiden till tolv månader, säger Nurgül Iljas Eminovska, chef för Sociala projekt på MKB.

Få ut det mesta av praktikåret
– Det var genom Sveriges Allmännytta som vi kom i kontakt med Oskarshamnsmodellen första gången. Modellen visar så tydligt att det teoretiska är jättebra och viktigt, men att samtidigt få komma in på arbetsmarknaden, att få prata, göra, lära känna, är avgörande, tillägger Nurgül Iljas Eminovska.

Hon beskriver samtidigt hur viktig den löpande kommunikationen mellan skolan och fastighetsbolaget är för att få ut det mesta av praktikåret.

– Om skolan signalerar ”den här veckan har vi pratat VVS”, så kan vi synka så att praktikanten skickas ut på sådana jobb hos oss.

Ta del av Johan och Nurgüls råd för bra samarbete och handledning längre ner på sidan.

Visa och härma
Johan Melin har handlett praktikanter tidigare, men inte på MKB och inte inom fastighetsbranschen. Han beskriver hur praktikanten initialt gick med honom en till två dagar i veckan. Tiden ökade succesivt varefter svenskan blev bättre.

– I början handlade det mycket om att visa, härma, tyda kroppsspråk och försöka förklara, det var en ganska stor arbetsbörda.

– Samtidigt var Hatem, som praktiserade hos mig, i många lägen den som var mest korrekt. Om jag till exempel lite slarvigt sa ”skruvmejsel” så tittade han noga i sin ordlista och rättade mig, ”nej, stjärnskruvmejsel!”. Det gav mig mycket att själv reflektera över vilka ord jag använder och varför man gör si eller så i olika lägen, berättar Johan Melin.

Den stora utmaningen
Språket satte dock ofta käppar i hjulet, svenskan var konstant den stora utmaningen.

–  Efter två månader ville jag nästan ge upp, språket gjorde allt så svårt, men det är jag glad att vi kämpade på. Som handledare måste man komma till en punkt där man bestämmer sig för att verkligen utmana praktikanten. Han eller hon kan inte gömma sig bakom en, eller gå undan, skraj för att få frågor. Det gäller att pusha praktikanten att våga ta för sig och ta initiativ, på svenska.

Bekräftelse ger trygghet att tala
– Den dagen Hatem fick veta att han fick sin projektanställning, i den stunden beskedet kom, tycker jag dessutom att hans svenska förbättrades dubbelt upp!

–  Jag tror det är viktigt att förstå att oro och grubbel kring framtiden och vad som ska hända påverkar mycket. Att vara trygg och få bekräftelse, att det finns en framtid, gjorde att orden lossnade.

Inför att Johan Melin fick sin handledande roll gick han en interaktiv utbildning, som han beskriver mer som information, via Lernia. Några funderingar på vilka tänkbara fördelar det kunde ge honom själv att ställa upp på att handleda hade han inte.

– Det var en självklarhet att hjälpa till, och jag gör det gärna igen, säger han obekymrat.

Men kvinnorna då?
Oskarshamnsmodellen har fått utstå en del kritik på grund av att främst nyanlända män engageras i projekten på olika orter.

Nurgül Iljas Eminovska ser problematiken, men menar samtidigt att det är svårt att påverka vilka som söker dessa praktikplatser, det är frivilligt att söka. Hon lyfter samtidigt fram flera av de engagemang MKB arbetat och arbetar med som riktar sig till kvinnor. Exempelvis Kvinnorna på Bellvuegården, fem tidigare långtidsarbetslösa kvinnor som nu arbetar med inre och yttre skötsel i samma område där de själva bor och som även fått hjälp med svenskundervisning.

MKB erbjuder även sina hyresgäster självförvaltning och av de cirka 600 personer som i dagsläget arbetar med detta är det en mycket stor andel kvinnor. De engageras bland annat i gårdsskötsel och odling av olika slag, även i växthus.

Se hur andra bolag gör
– Vi har tidigare åkt upp och gjort studiebesök hos bland andra Botkyrkabyggen, som mycket framgångsrikt engagerat sina kvinnliga hyresgäster, och hämtat inspiration där. I stället för att uppfinna hjulet var för sig behöver vi bli bättre på att se hur andra bolag gör! Oskarshamnsmodellen är ju ytterligare ett exempel som sprider sig och som gör att vi kan lära snabbt av varandra och komma igång, säger Nurgül Iljas Eminovska.

I samma andetag lyfter hon fram MKBs cykelkurser för kvinnor, ett samarbete med Malmö stad och Cykelfrämjandet. Detta initiativ har lett till att en del av kvinnorna har fått jobb inom exempelvis hemtjänsten.

Mindre punktinsatser kan göra skillnad
– Det är ingen självklarhet att kunna cykla, många av våra hyresgäster uttrycker att de vill kunna cykla med barnen till skolan eller själv ta sig till jobb eller skola med cykel. De har inte fått lära sig cykla i sina tidigare hemland.

Nurgül Iljas Eminovskatalar med stor värme i rösten om vilken stor inverkan även små punktinsatser, som till exempel en cykelkurs, kan göra för människors livssituation.

– En av de kvinnor jag mött ute i våra områden berättade att hon tack vare kursen nu cyklar med sina barn till skolan, kan ta sig till två jobb och därför inte är beroende av bidrag längre. Så, att lära sig cykla kan innebära att bli självförsörjande.

Text: Sophie Sölveborn
redaktionen@forvaltarforum.se

 

Johans råd till dig som ska handleda

Ha tålamod. I början kräver det mycket att handleda samtidigt som man jobbar. Men även om det är framtungt så kommer det över hela projektet att gå jämnt upp, för det ger ju avlastning att vara två när praktikanten blir mer självständig.

Avsätt tid. Var beredd på att ett jobb tar betydligt längre tid än vanligt, eftersom du ska förklara och visa. Men det är också nyttigt för en själv eftersom du får frågor och också blir mer medveten om hur och varför du gör på ett visst sätt.

Pusha praktikanten att våga prata svenska och agera själv. Tänk även på att det är en bonus att praktikanten har ett annat hemspråk, det kan vara en tillgång när man är ute hos hyresgästerna – även om grundsyftet ju är att öva på att prata svenska.

Utmana praktikanten. Jag ringde ibland hyresgäster jag känner väl och sa att min elev kommer förbi själv och kikar på något de behövde hjälp med, då var de beredda och visste ju att han inte talar så mycket svenska. Det funkade mycket bra.

Du är en viktig länk. Praktikanten tänker såklart på sin framtid och ovisshet kan vara stressande, hjälp till i den mån du kan med kommunikationen, så flyter allt bättre för alla parter i projektet.

 

Nurgüls råd till dig som ska hålla i projektet

Var tydlig. Konkretisera förväntningarna och vad samarbetet innebär, allt handlar om att ge och ta, men det gäller också att inte lova något man sen kanske inte kan hålla, varken till samarbetspartners eller praktikanter.

Hitta först en bra struktur. Var noga med regelbundna avstämningsmöten i projektet och avsätt tid till att stötta handledare och elev under hela året, lyssna av hur saker och ting funkar och vad som kan justeras.

Tänk individbaserat. Det som funkar i samarbetet med en elev behöver inte funka med en annan, utvecklingskurvor och språkinlärning ser olika ut.

Gör studiebesök. Träffa andra bolag som jobbar med Oskarshamnsmodellen eller andra arbetsmarknadsprojekt, lyssna in och ta efter, i stället för att uppfinna hjulet.

Börja smått. Ta emot praktikanter i liten skala så att ni mäktar med, det blir bäst för alla.

Zooma ut! Se vilken skillnad ni kan göra för enskilda individer, men också vilka goda cirklar det bidrar till. Och även om utmaningen är språket, se det också som en jättetillgång att ha flerspråkiga bland medarbetarna!

Tänk framåt. Att samarbeta på det här viset innebär att ni faktiskt kan vara väldigt tydliga med vilken typ av kompetens ert bolag behöver, inte bara nu utan även på lite längre sikt, är det rörmokare? Säg det!

 

Johan Melin, husvärd

Arbetat på MKB sedan: sommaren 2015.
Drömyrke som barn: har nog aldrig haft ett drömyrke, alla yrken har sin charm.
Det här behöver fastighetsbranschen mer av: digitaliseringen är en viktig del för utvecklingen av branschen, vilket jag gärna ser att vi arbetar vidare med. Samtidigt får vi aldrig glömma bort kunden och det personliga mötet som inte går att ersätta, detta kan det aldrig bli för mycket av.

 

Nurgül Iljas Eminovska, chef Sociala projekt

Arbetat på MKB sedan: oktober 2015.
Drömyrke som barn: advokat.
Det här behöver fastighetsbranschen mer av: vara modiga och nyfikna, förstå att omvärlden förändras väldigt fort och att vi inom fastighetsbranschen måste vara lite snabbare för att möte de förändringarna som sker och inte halka efter.

Läs fler artiklar på Förvaltarforum Kompetens

Bli den första att kommentera "Att handleda nyanlända – ord ger mod"

Lämna en kommentar