Minskat behov av butiksytor

E-handeln gör att det under de närmaste 15 åren inte kommer att behövas någon nettotillväxt av svensk butiksyta, skriver Hui Research.

Det har inte undgått någon att digitaliseringsvågen har nått detaljhandeln. E-handeln frodas. Förra året shoppade svenskarna för 77 miljarder kronor i svenska webbutiker, motsvarande 10 procent av den totala detaljhandelsförsäljningen. För sällanköpsvaror, det vill säga alla varor utom mat, uppgår nätandelen till 16 procent.

– E-handeln har också tagit över stafettpinnen som detaljhandelns tillväxtmotor, säger Monica Bruvik, senior konsult inom affärsutveckling för handel, köpcentrum och stadskärnor. Under 2018 låg hela sällanköpsvaruhandelns tillväxt på nätet. Det är tydligt att den fysiska köpfesten är slut.

Minskad marknadsandel
I dag har den fysiska handeln en marknadsandel om 90 procent och enligt prognoser från HUI Research prognostiseras andelen reduceras till 70 procent inom 15 år.

Prognosen indikerar även att den svenska detaljhandelsförsäljningen bedöms växa marginellt, med endast åtta procent mätt i fasta priser fram till år 2032. Inom denna tillväxt ryms ett stort spann av variation. Vissa delbranscher kommer att växa medan andra bedöms backa rejält.

Ingen nettotillväxt
– Sverige behöver därmed ingen nettotillväxt av butiksyta de kommande 15 åren. På enskilda marknader med stark befolkningstillväxt finns förutsättningar för ny butiksyta, så ett visst tillskott kommer att behövas. Samtidigt kommer orter med svag befolkningstillväxt att tappa fysisk detaljhandelsomsättning. Detta kommer att få konsekvenser för såväl enskilda butiker som de minst attraktiva handelsplatserna, där glest klustrad handel ligger risigast till, säger Monica Bruvik.

Sedan länge domineras nyhetsflödet av begrepp som ’butiksdöd’ och ’dead malls’. Detta har orsakat en Svarte petter-liknande panik där många flyr fysisk handel. Börsen, finansinstitut och investerare har naturligtvis snappat upp den nya stämningen, vilket också fått detaljister och investerare att lägga i handbromsen för investeringar i fysisk handel.

Avveckling i sämre lägen
Det är helt okej att dra i handbromsen, troligen till och med insiktsfullt och ansvarsfullt, enligt Monica Bruvik. Bäst är att utnyttja tiden till en metodisk bedömning av de nya marknadsförutsättningarna. Förståelse för marknadens storlek, tillväxt och konkurrenskraft är grundläggande för att identifiera en bekväm risknivå. Först då är det möjligt att staka ut riktningen framåt.

– Bedömningen resulterar sannolikt i avveckling och minskning av butiksytor i sämre lägen i mindre regionstäder. På andra håll är det enda vettiga att satsa på fysisk handel, men med nya uppdaterade butiksformat och köpcentrumkoncept, säger Monica Bruvik.

– Trots allt kommer lejonparten, omkring 70 procent, av detaljhandelns försäljning fortfarande att ske i fysisk butik även om 15 år. Samtidigt kommer en stor del av den fysiska handeln att behöva omformas för att passa nya köpbeteenden.

Källa: Hui Research