Sveriges första flerbostadshus off-grid

Vårgårda Bostäder är först i landet med att installera en ny energilösning i flerbostadshus som blir självförsörjande på energi. 

I januari startade ett spännande projekt på Backgårdsgatan i Vårgårda. Då började omvandlingen av det första av sex hus från 70-talets miljonprogram.

Husen ska inte bara renoveras. De får också ett rejält nytt klimatskal, ett tredje våningsplan och en innovativ energilösning som innebär att fjärrvärmesystemet kan kopplas bort.

Solceller på taket och ett batterilager ska täcka fastigheternas energiförbrukning under den ljusa årstiden. Överproduktionen används för att tillverka vätgas som med hjälp av bränsleceller omvandlas till el och värme under den mörka årstiden.

Jan Thorsson.

Klart i november
– Vårt mål är att vi i praktiken ska komma ner till en energianvändning på noll kilowattimmar köpt energi per kvadratmeter, säger Vårgårda Bostäders vd Jan Thorsson, som är initiativtagare till projektet.

Han berättar att första huset ska bli klart i november och det sista i mitten på 2021. Varje byggnad kommer att ha 500 kvadratmeter solpaneler på taket.

– På fastigheten går vi off-grid, men hyresgästerna har kvar sitt traditionella elabonnemang. Den nya energilösningen täcker värme, ventilation, varmvatten, hissar och belysning i trapphus.

Energisnåla hus
Isoleringen i husen, som idag bara är 95 millimeter, ska öka till cirka 37 centimeter. Husen ska inte kallas passivhus, men blir extremt energisnåla.

– Man ska komma ihåg att en förutsättning för att det ska fungera att gå off-grid är att byggnaden måste vara mycket energisnål. Då kan man med den här tekniken gå sista biten ner till noll. Annars fungerar det inte, säger Jan Thorsson.

Vårgårda Bostäder får solcellsstöd från länsstyrelsen. I och med att bolaget kombinerar den här tekniska installation med att bygga till ett tredje våningsplan får de i investeringsstöden även extra stöd när de gör de energieffektiva byggnaderna.

Batterilagring räcker inte
Hur kom det sig att Vårgårda Bostäder valde en off-grid-lösning?

– Jag tänkte att om vi får egen energiproduktion med solceller och det finns möjlighet att jobba med energilager känns det inte rätt att också ha fjärrvärme och elservis, säger Jan Thorsson.

Bolaget började titta på batterilagring, men insåg att lagringen i det fallet bara räcker ett eller två dygn. Då skulle man inte klara behovet under årets mörkaste månader.

Hans-Olof Nilsson.

Hans-Olof Nilsson
Jan Thorsson sökte efter nya lösningar och hittade artiklar om entreprenören Hans-Olof Nilsson i Göteborg. Han har kopplat bort sin villa i Agnesberg från elnätet för att bli helt självförsörjande på el med hjälp av solceller, egenproducerad vätgas och en bränslecell.

– Jag tog med min styrelse och åkte dit för att se hur han hade löst detta. Därefter plockade vi in en energikonsult och fördjupade oss i frågan om vi kunde ta den här tekniken och sätta på våra hyreshus i Vårgårda. Vi kom fram till att det går, säger Jan Thorsson.

Vårgårda Bostäder gjorde en vanlig offentlig upphandling och bolaget Nilsson Energy, där Hans-Olof Nilsson är delägare, har fått uppdraget. Nilsson Energy är även leverantör av vätgassystem till Mariestads kommun.

Teknisk kompetens
Vad krävs för att klara driften av den nya energilösningen?

– Jag vill påstå att den här tekniken har väldigt få rörliga slitdelar och långa drifttider. Systemet består av kommersialiserade produkter och är inte ett demonstrationsprojekt. Men en beställare som vill köpa en sån här teknisk lösning behöver ha ett eget engagemang och intresse. Har man inte det blir den här typen av projekt svårare. Vårgårda vågar och vill agera innovativt.

För kontinuitet köper Vårgårda Bostäder serviceavtal, utbildning och en garantitid på installationen.

Drivande eldsjäl
Hur kommer det sig att Vårgårda Bostäder är först med denna energilösning av alla svenska bostads- och fastighetsbolag?

– Ett svar är att jag som vd på Vårgårda bostäder är både nyfiken och intresserad av energi- och miljöfrågor. Jag har kunskap eftersom jag har jobbat med detta som entreprenör inom fastighetsautomation och på Fastighetsägarna GFR där jag var aktiv i 105 kommuner, säger Jan Thorsson.

Men han berättar att det finns fler förklaringar.

Mål och krav
– Ett annat svar är att vi är ett ISO-certifierat bolag. Vi har ett miljöledningssystem och vi har miljömål som vi jobbar mot. För oss innebär det inte bara att sätta upp ett mål för att minska kostnader och så vidare, utan vi vill vara aktiva och försöka förverkliga de energi- och miljömål som vi sätter upp i vår förvaltning.

Jan Thorsson menar att kommunala bostadsbolag som har ett långsiktigt förvaltarperspektiv bör vara proaktiva, driva utvecklingen och våga jobba med energi- och miljöfrågor. Det finns också tydliga energikrav från myndigheter och EU som talar för nya innovativa lösningar.

Men för att satsningen skulle bli verklighet krävdes stöd hos ägaren. Vårgårda kommun har ambitiösa miljömål, vilket inte ska underskattas.

Innovation i sitt DNA
– Har man inte förankrat den här tekniken i ett sammanhang som är viktig för orten får man ett nej. Nu har vi fått ett ja till att investera i en innovativ teknik eftersom vi bidrar till att nå kommunens miljömål. Vårgårda kommun är i sitt DNA en innovationsort.

Jan Thorsson berättar att kommunen vågar ta stora innovativa beslut eftersom det finns många vana entreprenörer här. Det är helt enkelt en del av kommunens kultur.

– Jag är inte förvånad över att det sker just här. Man är enormt stolt i Vårgårda över sin historia kring företagsamhet och de innovationer som gjorts här, till exempel uppfanns skiftnyckeln i Vårgårda, Autoliv startade här och Gustavsbergs armaturer till badrumsinredningar kommer härifrån.

Stor investering
Hur kommer det sig att bolaget vågar satsa på en så pass ny och kostsam teknik där avskrivningstiden beräknas till cirka 20 år efter att alla statliga stöd är inräknade.

– Det är inte så lätt att säga att avskrivningstiden blir exakt så, eftersom vi använder Energimyndighetens totalprojektsmetodik. Det innebär att man i ett större sammanhang kan få med investeringar som enskilt inte är lönsamma. Annars går det inte i dagsläget.

Han tycker det är svårt att ge några råd till andra bostads- och fastighetsbolag utifrån kalkylen som Vårgårda Bostäder har gjort.

– De företag som vågar vara med och investera i den här tekniken de närmaste åren måste få räkna på sina investeringar själva. Alla har sina unika förutsättningar.

Fastighetsvärdet ökar
Jan Thorsson tycker också att det är svårt att svara på hur mycket det här ger eftersom det är mycket som påverkar hur mycket det är värt för fastighetsägaren.

Vårgårda kommun mår bra att profilera sig som innovationsort. Det är också bra för bolaget som kan bocka av sina miljömål, sänka driftkostnaderna och öka fastigheternas värde.

– I vårt fall ökar värdet på fastigheterna med ungefär 20 procent. Ett hus kostar cirka 45 miljoner kronor att renovera och bygga till. Och det kommer vara värt ungefär 55 miljoner om du gör en kassaflödesvärdering. Plockar du bort tekniken försvinner några miljoner. Men gör jag en kassaflödesberäkning på det, så är frågan om jag inte åker på en nedskrivning.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se