Husets minst utnyttjade resurs

Varför är det inte större intresse för energiåtervinning av spillvatten? Det undrade energiexperten Roland Jonsson när han talade på Building Sustainability.

– Det är här guldet finns att hämta, bara enkla prylar och inga krångliga grejor, sa Roland Jonsson, seniorkonsult inom energiområdet på WSP och projektledare för en rad BeBo-studier om energiåtervinning av spillvatten och energieffektiva tvättstugor.

Han inledde med att berätta att det går åt mer energi i varmvattencirkulationen som förser flerbostadshus med varmvatten än vad som krävs för att kompensera värmeförlusterna i klimatskalet. Så om vi ska spara energi måste vi fundera på hur vi kan minska de invändiga förlusterna kopplade till varmvattenanvändningen.

Billigt och effektivt
Föredraget ägde rum den 24 oktober på konferensen Building Sustainability 18 i Stockholm och hade temat ”Husets minst utnyttjade resurs – energiåtervinning av spillvatten”.

Budskapet var i korthet att energiåtervinning av spillvatten är enkel, billig och sparar mycket energi. Den sparar också effekt, vilket få tar hänsyn till vid lönsamhetsberäkningar. Dessutom är det en beprövad teknik som har testats och utrustningen finns på marknaden.

Flera lösningar
Det finns massor med olika lösningar på det här. Antingen har man ett duschkar/kabin med värmeväxlare. Eller så har man en värmeväxlare som sitter mellan duschkabinen och golvbrunnen. Det finns även lösningar som har värmeväxling i golvbrunnen.

Testerna visar att det finns cirka 24 kilowattimmar per kvadratmeter att återvinna  med en liten enkel avloppsvärmeväxlare som inte behöver kosta mer än 1500 kronor.

Roland Jonsson gav rådet att ställa prestandakrav när man köper avloppsvärmeväxlare, så att man får garanterat hur mycket energi som kan återvinnas. Dessutom tipsade han om att VVS-installationer ska ha så lite rör som möjligt, eftersom det minskar energiförlusterna.

Kombinera med värmepump
Bebo har i sina tester använt ett system som kallas FIXX, vilket står för frånluft, individuellt, en värmeväxlare på duschplatsen och en i varmvattenberedaren. Produkterna säljs på marknaden och kostar cirka 15 000–20 000 kronor per lägenhet.

– Man gör det här genom att hänga upp en varmvattenberedare med frånluftsvärmepump. Du värmer alltså din egen lägenhet och sedan återvinner du den värmen och gör ditt eget varmvatten individuellt. Då kommer också effekten ner med en tredjedel. Det här gör att du kan ligga och lastbalansera med värmepumpen i kombination med avloppsvärmeväxlaren. Det kallas för ”ökad efterfrågansflexibilitet live”.

Jämnare energiuttag
Den enklaste värmeväxlingen sker genom att man tar in kallvatten, värmeväxlar det och höjer temperaturen innan det är i blandaren. På så sätt behöver man blanda in mindre varmvatten för att få samma behagliga temperatur på duschvattnet.

– Det är verkligen superenkelt. Och har man lite varmare varmvatten kan man ytterligare spara energi.

Energiåtervinning av spillvatten är också intressant om man vill uppnå en effektreducering på vintern eftersom kallvattnet då är kallare och man kan återvinna mer energi. Det innebär att vi får ett jämnare energiuttag över hela året.

Många skeptiker
Roland Jonsson berättade om flera framgångsrika studier och fastigheter som har haft energiåtervinning av spillvatten under många år.

– Den äldsta anläggningen som jag känner till i Stockholm är Forsgrenska badet som har haft energiåtervinning från spillvatten sedan 1947. Så tekniken är beprövad.

Ändå är många fortfarande skeptiska. Under artikeln svarar Roland Jonsson på den vanligaste kritiken mot energiåtervinning av spillvatten. Här finner du också länkar till Bebos rapporter och artiklar om tekniken.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

Roland Jonsson bemöter vanliga argument mot avloppsvärmeväxlare

  • Det här är en teknik som är oprövad.

Det finns anläggningar i Sverige som har varit i drift redan på 1980-talet och de är redovisade i ett par BFR-rapporter. Det finns flera anläggningar i drift nu som visar bra resultat. Så värmeväxling är ingen okänd teknik.

  • Avloppsverken godkänner inte att man kyler avloppsvattnet.

Det stämmer att man inte får kyla avloppsvattnet mer än vad det inkommande kallvattnet håller för temperatur. Så det är ok att återvinna all energi man själv har tillfört kallvattnet.

  • Det fungerar inte ihop med individuell mätning och debitering av varmvatten.

Kan till viss del stämma eftersom det inte finns någon definition på hur länge lägenhetsinnehavare äger varmvattnet de har betalat för. Hur hanterar man den värme man släpper ut från tvätt och diskmaskin? Skall man krediteras för detta?

  • Det är en för liten marknad.

Det är naturligtvis en fråga om hur man räknar och vilket resultat man vill redovisa. Per person använder vi i genomsnitt 1 MWh för varmvatten per år. Är vi 9 miljoner människor i Sverige så finns det redan där en möjlighet att återvinna 9 000 000 000 kWh. Till detta kommer spillvärme från disk och tvättmaskiner, butiker, lokaler och industri.

  • Det finns inga bidrag att få för detta.

Det stämmer men om man bygger nytt eller renoverar ett hus så är avloppsvärmeåtervinning billigare än många andra åtgärder som uppvisar samma besparing.

  • Avloppsvärmeväxlare fungerar inte med bergvärme.

En vanlig bergvärmeanläggning har lägst värmefaktor när den gör varmvatten och skall kompensera för VVC-förlusterna. Den skall lyfta temperaturen från 0 grader till 55–60 grader. Värmefaktorn är låg men om man tar avloppsvatten med 20–25 graders temperatur och gör varmvatten med så blir värmefaktorn mycket högre. En prestandaförbättring med 3 procent per grad brukar vara normalt för en värmepump.

  • En avloppsvärmeväxlare sparar bara 6 procent.

Det förekommer anläggningar där man inte återvinner mera. Man då har man inte valt rätt avloppsvärmeväxlare eller gjort anläggningen onödigt krånglig med för mycket rör som tappar värme.

Källa: Energirådgivarna/Roland Jonsson