Mer delning kräver nya kommunala system

Cykelpool i Göteborg. Foto: Tove Lund

Intresset för delningstjänster växer, men initiativen i kommunerna är få och små. Det visar en kartläggning från IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige.

Framförallt är det ekonomiska oklarheter och bristen på enkelhet som hindrar delningen från att skalas upp, enligt undersökningen, som slår fast att konsumtionen är en av de stora utmaningarna för att nå målen i Agenda 2030.

Länkar till rapporten och en vägledning för delning i kommuner finns under artikeln.

– Kommunerna spelar en viktig roll för att vi ska kunna nå FN:s globala mål om en hållbar konsumtion till 2030. De behöver aktivt vara med och forma delningsekonomin så att den ger de samhällsvinster som det finns potential för – som miljöbesparingar, minskade kostnader och sociala vinster, säger Liv Fjellander, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ökad konsumtion
Även om vi har minskat utsläppen i Sverige så har vi med vår konsumtion drastiskt ökat utsläppen i andra länder. Delning kan bidra till att göra konsumtionen mer hållbar.

Många saker som köps används sällan men ger upphov till stora avfallsmängder.

En borrmaskin till exempel används i snitt cirka 18 minuter under sin livstid men lämnar 51 kg avfall efter sig. Varje delad bil ersätter 4–13 bilar beroende på hur många som gör sig av med den egna bilen eller avstår från att köpa en egen bil.

Vinster med delning
Det som framförallt delas mellan kommunala verksamheter idag är fordon och ytor, men även saker och tid.

Många anger miljö och resurseffektivitet som de främsta drivkrafterna för att arbeta med delning, men också att de direkta vinsterna är sociala i form av mötesplatser och delaktighet.

Samtidigt är det få kommuner som har utvärderat effekterna av delning visar undersökningen.

Måste vara enkelt
– Det behövs väl fungerande plattformar och effektiva system för delning. Att det är enkelt och smidigt att dela så att man känner sig trygg med hur systemen fungerar är avgörande för att delningsinitiativen ska bli fler och växa. Avfall Sverige vill stötta kommunerna i denna utveckling, säger Åsa Hagelin, rådgivare på Avfall Sverige.

26 svenska kommuner har deltagit i kartläggningen och svarat på frågor om hur de arbetar med delningstjänster i dag.

Resultatet visar att delning är en relativt ny fråga i kommunerna och något man vill ha mer information kring och stöd för att arbeta med.

Svårhanterade system
Till exempel finns det ekonomiska och juridiska osäkerheter kring hur delning får gå till. Befintliga strukturer och system är inte anpassade för att hantera att olika verksamhetsområden delar på, eller har gemensamt ansvar för produkter och tjänster. Det gör att fördelningen av kostnader och intäkter försvåras.

Som stöd till kommunerna har Avfall Sverige och IVL tagit fram en vägledning för arbetet.

Ny vägledning
Vägledningen synliggör drivkrafter och hinder både inom kommunerna och hos användare och visar på inspirerande exempel på hur andra kommuner jobbar med delning. Utifrån undersökningen har framgångsfaktorer lyfts fram för hur kommuner kan leda utvecklingen, samverka eller tillgängliggöra andras initiativ.

– Vi vill visa hur kommunerna kan dela mer mellan sina verksamheter och med sina invånare och samtidigt bidra både till nya företag och affärsmodeller, ekonomisk och ekologisk resurseffektivitet och samhällsvinster som större jämlikhet, delaktighet och gemenskap, säger Åsa Hagelin.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs vägledningen

Läs rapporten

För mer information kontakta:

Liv Fjellander
Projektledare hållbar konsumtion
010-788 66 79
liv.fjellander@ivl.se

Åsa Hagelin
Rådgivare för förebyggande och återanvändning
070-553 15 45
asa.hagelin@avfallsverige.se