Svenska barn får allt mindre skolgårdar. Sämst utrymme har barn i storstäder och på friskolor. Det visar den första nationella kartläggningen av barnens miljö.
Statistiska Centralbyrån har på Boverkets uppdrag studerat skolornas friytor, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka.
Studien visar att skolor i större tätorter har mindre friyta än skolor i mindre tätorter och utanför tätorter.
Friytans genomsnittliga storlek skiljer sig också mellan skolor med enskild och kommunal huvudman. I genomsnitt hade elever på skolor med enskild huvudman läsåret 2016-2017 drygt 18 kvadratmeter mindre per elev jämfört med skolor med kommunal huvudman.
Förtätning och fler elever
I Stockholms kommun hade grundskolorna den allra minsta ytan per elev med endast 14,9 kvadratmeter medan eleverna i Storumans kommun hade hela 148,3 kvadratmeter – alltså omkring tio gånger så mycket yta som eleverna i Stockholms kommun.
Mellan läsåret 2014–2015 och 2016–2017 minskade den genomsnittliga friytan per elev i hela landet med 3,7 kvadratmeter.
Slutsatsen i studien är att den primära orsaken till minskningen av den genomsnittliga friytan per elev är ett ökat antal elever på befintliga friytor i kombination med förtätningar av befintliga skolområden, där paviljonger och nytillkomna skolbyggnader tagit en del av friytan i anspråk.
Oroväckande utveckling
Boverket menar att ett rimligt mått på friyta är 30 kvadratmeter per barn i grundskolan.
Studien visar att cirka 480 000 elever på grundskolan, alltså nästan hälften av eleverna, har mindre yta än 30 kvadratmeter per elev. Det gäller läsåret 2016–2017.
– Det är oroväckande eftersom lek och fysisk aktivitet är viktig för barnens utveckling och hälsa, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.
Negativt för lärande och hälsa
Drygt en miljon svenska barn går i grundskolan varje dag och skolgården är en av de utemiljöer där de tillbringar en stor del av sin vakna tid. Studier visar att fysisk aktivitet utomhus och att vara i naturen är positivt för barnens lärande och hälsa.
– Barn behöver grönska och stora ytor att röra sig på. Men vi har sett att ytorna per elev minskar. Det beror bland annat på att eleverna blivit fler men också att utrymmena blivit mindre, säger Ulrika Åkerlund.
Källa: Boverket
Läs kartläggningen ”Grundskolor och friytor”
Boverkets vägledning om barn och ungas utemiljö
Mer om kartläggningen
Statistiska Centralbyrån har, på Boverkets uppdrag, studerat skolornas friytor, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka. I rapporten studeras regionala variationer, hur friytorna är utformade och hur skolgårdens storlek förändrats under de tre läsåren som undersökningen gjorts. Studien har gjorts i samarbete med Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Tankesmedjan Movium och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
