Ny rapport visar bästa stadskärnorna

Vilka stadskärnor går bäst och vilka går sämst? Fastighetsägarnas rapport Cityklimatet ger dig svaret.

Totalt sett fortsätter omsättningen att öka i Sveriges stadskärnor under förra året. Dessutom blev antalet verksamheter och butiker allt fler. Men det finns en stor skillnad i tillväxt mellan städerna.

Det visar rapporten Cityklimatet som analysföretaget WSP gjort på uppdrag av Fastighetsägarna för perioden 2015-2016.

Av de 52 stadskärnorna i undersökningen hade 43 positiv tillväxt. Under 2015/2016 var tillväxten i stadskärnorna 3,6 procent, medan motsvarande tillväxt i riket var 5,7 procent. Se listorna på stadskärnorna med bäst och sämst tillväxt i faktarutan under artikeln.

Vad säljer bäst?
Det är främst en ökad omsättning inom dagligvaruhandeln, till exempel livsmedel, apotek, systembolag, och kafé- och restaurangnäringen som ligger bakom de positiva siffrorna, enligt rapporten.

Det i sin tur är resultatet av den strukturomvandling som skett i stadskärnorna de senaste åren. En omvandling som inneburit att antalet dagligvarubutiker, kaféer och restauranger och annan serviceverksamhet som hud- och skönhetsalonger blivit allt fler i förhållande till sällansköpsvarubutiker.

Men även sällanköpsvaruhandeln, av exempelvis kläder, inredning, cykel och sport, utvecklades starkt under perioden jämfört med tidigare år.

Vårt nya vardagsrum
– Den upplevelsebaserade konsumtionen har ökat och stadskärnan har blivit vårt nya vardagsrum. Med ökad konkurrens från externhandel och e-handel har strukturen och butiksmixen förändrats. Men det innebär inte att antalet verksamheter blivit färre eller att stadskärnorna utarmats. Tvärtom har både omsättningen och antal verksamheter ökat vilket pekar på en förtätning i befintliga stadskärnor, säger Rudolf Antoni, näringspolitisk chef hos Fastighetsägarna.

Ökningen har kunnat ske genom att fastighetsägare och näringsidkare utvecklat befintliga lokaler, genom om- och nybyggnationer och förtätning.

Även det som tidigare ansetts som B- och C-lägen har blivit attraktiva för verksamheter som är mindre lägesberoende.

Bra med bostäder
De stadskärnor som har störst närmarknad, det vill säga många arbetande och boende inom en radie av en kilometer, har haft den starkaste tillväxten de senaste fem åren.

– Slutsatsen borde därför vara att förtätning och nybyggnation av både bostäder och arbetsplatser i centrumnära lägen är prioriterad om man ska ha ett levande centrum, förklarar Rudolf Antoni och tillägger;

– En attraktiv stadskärna är en viktig förutsättning för tillväxt i en kommun. Ett levande centrum skapar arbetstillfällen, lockar till sig investerare, besökare, nya invånare och entreprenörer. Stadskärnan är också en viktig del av den lokala identiteten. Därför måste kommunen tillsammans med fastighetsägare, och andra näringsidkare gemensamt ta ansvar för utvecklingen.

Stadskärnor med starkast omsättningsutveckling 2015/2016

Falkenberg: 9,4 procent
Skara: 9,2 procent
Ängelholm: 7,6 procent
Trelleborg: 7,1 procent
Trollhättan:7,1 procent
Kristianstad: 6,8 procent
Göteborg: 6,6 procent
Mjölby: 6,5 procent
Varberg: 6,0 procent
Uppsala: 6,0 procent

Stadskärnor med svagast omsättningsutveckling 2015/2016

Uddevalla: -2,4 procent
Gislaved: -2,3 procent
Kristinehamn: -1,7 procent
Eskilstuna: -1,4 procent
Borlänge: -1,4 procent
Eslöv: -0,9 procent
Vetlanda: -0,8 procent
Sundsvall: 0 procent
Vänersborg: 0,8 procent
Alingsås: 1,1 procent

 

 

 

Dela artikel:
Share on LinkedInShare on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page