Statusbedömning ger Göteborg bättre strategi

– Nu ska vi se till att göra verkstad av det här, säger Frank Kärrå, tf direktör vid Lokalförvaltningen i Göteborgs stad.

Göteborgs Stad har de senaste åren jobbat med att statusbedöma alla förskolor. Nu går arbetet vidare till det övriga lokalbeståndet.

Som många andra kommuner har Göteborgs Stad ett stort fastighetsbestånd från 60- och 70-talen. Många av dem har nått sin tekniska livslängd. Fo?r att hantera de stora investeringarna har Lokalförvaltningen börjat att systematiskt prioritera åtgärder.

– Det är helt nödvändigt att vi bildar oss en bättre uppfattning om alternativen. Ska vi riva och bygga nytt eller renovera? Eller måste vi hantera det med inhyrda lokaler eller paviljonger? säger Frank Kärrå, tillförordnad direktör vid Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad.

Joacim Bernvid.

Förlänger livslängden
Förvaltningen har sedan 2011 – i samband med en större omorganisation inom Göteborgs Stad – arbetat med statusbedömning av byggnader och byggnadskomponenter.

Först ut var stadens förskolor. För de förskolor som byggdes under 60- och 70-talen är den tekniska livslängden i stort sett slut, konstaterar Joacim Bernvid, avdelningssamordnare på Lokalförvaltningen.

– Vi har inte möjlighet att riva alla och bygga nytt på en gång. Men genom reinvesteringsåtgärder på 50 procent av beståndet kan vi skjuta livslängden tio år framåt, medan övriga 50 procent av förskolorna från den här tiden på olika sätt måste ersättas.

För skolor och äldreboenden förväntas färre ersättningar, men också fler större ombyggnader.

– Vi är inte färdiga med kartläggningen än. Men vi bedömer att 25 procent av beståndet måste ersättas. För 25 procent kan vi med återinvesteringar förlänga livslängden med tio år och för resterande 50 procent förlänga den med tjugo år, säger Joacim Bernvid.

Inte bara teknisk status
Inom Lokalförvaltningen jobbar sex underhållsbedömare kontinuerligt med att bedöma byggnadernas prestanda och tekniska status – en bedömning som görs cykliskt vart femte år. Man ser systematiskt över underhållsplaner och alternativa tekniska lösningar och kostnader.

Frank Kärrå betonar vikten av att också tänka på verksamhetens behov.

– Vilken pedagogik ska förskolorna och skolorna jobba med? Och hur ser kommande myndighetskrav ut, som verksamheten måste leva upp till? Det kan vi inte alltid veta i förväg, men det är en aspekt som måste finnas med i helhetsbedömningen.

Underlag för politiker
Ett viktigt motiv till förvaltningens systematiska arbete är att medvetandegöra politikerna om de underhållsbehov som finns.

– Vi kan inte bara säga att vi behöver mer pengar. Vi måste presentera ett bra underlag till politikerna för att de ska kunna fatta kloka beslut, säger Frank Kärrå.

Enligt honom har Lokalförvaltningens systematiska genomgång av fastighetsbeståndet hittills varit en framgång.

– Häromåret beskrev vi underhållsbehov och investeringar på tio års sikt för politikerna. Vi fick varenda krona! Nu ska vi se till att göra verkstad av det här!

Text: Henrik Lundström
Redaktionen@forvaltarforum.se

Läs mer

 

Frank Kärrås tre tips om statusbedömning

  • Att bedöma teknisk status för en byggnad är nödvändigt, men för att prioritera åtgärder är det viktigt att även ta hänsyn till verksamhetens behov och tänkbara, framtida myndighetskrav.
  • Resultat från statusbedömningar av ett helt bestånd ger underlag för smartare upphandlingar. Genom att lägga ihop samma typ av åtgärd på flera fastigheter till en samlad upphandling är det möjligt att pressa kostnader.
  • Statusbedömningar är levande dokument och behöver justeras med jämna mellanrum, cirka vart femte år.