Bästa tipsen för city-utveckling

City i samverkan har inneburit ett lyft för samarbetet kring förbättrad stadsmiljö i Stockholm city. Nu delar organisationen med sig av sitt framgångsrecept för en levande stadskärna.

Fastighetsägarnas nya rapport ”BIDS på svenska” förespråkar en svensk variant av den amerikansk-kanadensiska modellen BID, ”Business Improvement District”. Modellen bygger på att privata och offentliga aktörer samverkar för att utveckla stadsdelar och områden med olika utmaningar.

I rapporten beskrivs City i samverkan, ett av de mest omtalade BID-inspirerade samarbetena i Sverige, hur gruppen har gått till väga, vad den åstadkommit och vilka lärdomar som dragits.

– Du ser synliga resultat utanför din egen dörr, säger Per Eriksson, vd på City i Samverkan.

– Vi startade 1997. Då var vi ganska långt från ett BID, mer som ett nätverk med olika parter och fastighetsägarna var en viktig grupp redan från början, säger Per Eriksson, vd på City i samverkan.

Började med missnöje
Drivkraften vid starten var dels att aktörerna upplevde att det fanns ett behov av att förbättra dialogen sinsemellan, dels att det fanns ett missnöje kring hur Drottninggatan hade utvecklats.

Svensk Handel var initiativtagare och fastighetsägarna, polisen, handeln och handelskammaren var med från början och bidrog till starten av en ekonomisk förening som verkade för citys bästa. I detta skede var Stockholms stad inte med och budgeten i föreningen var relativt liten.

2005 bildades en idégrupp i syfte att få mer fart och kraft i arbetet. Gruppen arbetade fram ett förslag på hur organisationen kunde utvecklas, där en av de viktigaste aspekterna var att få med Stockholms stad i arbetet.

45 medlemmar
Organisationsformen förändrades 2007 till en ideell förening utan vinstintresse, kopplat till ett aktiebolag som servicebolag för att driva verksamheten. Då kom nya fastighetsägare med i arbetet, avgifter höjdes och staden kom med som delfinansiär.

Idag har föreningen cirka 45 medlemmar, dessa är fastighetsägare i city, Stockholms stad, handlare, SL (Stockholms Lokaltrafik), Polisen och andra företag och organisationer. Målsättningen med föreningen är att arbeta för en vacker, trygg, attraktiv och händelserik citykärna, öppen för alla.

City i Samverkan har två styrelser, en för föreningen som hanterar de strategiska och långsiktiga frågorna samt affärsplaner och verksamhetsplaner. Medan styrelsen för bolaget hanterar ekonomi, personal och mer interna strategiska frågor. Ett kansli projektleder, verkställer och utför.

Samverkan på gatunivå
Per Eriksson berättar att City i samverkan började som en samarbetsorganisation för hela city. Senare skapades mindre delområden med grupper av fastighetsägare som ville ha mer lokal samverkan på en gata eller en plats. Då blev City i samverkan en paraplyorganisation för dessa grupper.

Att det finns en paraplyorganisation har också inneburit att staden kan ha en motpart i city, vilket blir enklare och rakare för både avtalsskrivande och de dagliga utmaningarna.

Samordningen ger också ett större engagemang från staden och näringslivet. Samarbetsklimatet mellan staden och fastighetsägarna har förbättrats och utväxlingen har blivit större.

Storleken har betydelse
Per Eriksson anser att BID-samverkan förutsätter att man jobbar med mindre områden. Det leder ofta till ett starkare lokalt engagemang och gör det lättare att hantera ansvarsfrågor.

– Du ser synliga resultat utanför din egen dörr. Du får en uppfräschning av din utemiljö: ny gatubeläggning, belysning, möblering, cykelbanor, trafikminskningar. Så det är klart att fastighetsvärdena påverkas positivt av detta.

Inom City i samverkans område finns fastighetsägargrupper på Drottninggatan, Sergelgatan, Vasagatan, Kungsgatan och snart även på Gamla Brogatan. Paraplyorganisationen hjälper dessa, bland annat genom att ta fram handlingsplaner med målbild, budget och fördelningsnycklar samt som motpart för dessa grupper i utförandet av tjänster inom city.

Kräver samordning
Per Eriksson menar att det krävs en paraplyorganisation i lite större städer med många lokala samarbetsgrupper.

Fastighetsägarna Stockholm förespråkar en nationell organisation som övergripande kan driva utvecklingen av en svensk BID-modell och stödja existerande samarbetsgrupper. Men det är något annat än paraplyorganisationer i större städer som Per Eriksson talar om.

– Samverkan är bra för alla sorts städer oavsett storlek. Jag tror inte man ska hänga upp sig kring om det är BID-modeller eller någon annan typ av samverkan. Det viktigaste är att man får igång samverkan och tar med sig bra och effektiva saker från den amerikanska BID-modellen.

Ökar fastighetsvärdet
Enligt den amerikanska BID-organisationen IDA (International Downtown Association) baseras 52 procent av värdet för en fastighet i stadskärnan på den omkringliggande gatumiljön.

– Om det är just 52 procent kan man ju fundera på, men visst finns en sådan logik som vi utgår från när det gäller våra fastighetsägare. Om vi jobbar med att hela tiden förbättra stadsmiljön med uppfräschning, upprensning, försköning och omhändertagande stärker det den omkringliggande miljön och då påverkas fastighetsvärdena, säger Per Erikssson.

Per Eriksson hänvisar till ny forskning som visar att den omkringliggande miljön värdesätts mycket högt när människor väljer var de ska ha sin bostad, sitt kontor eller vilka platser de besöker.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

 

Vad gör City i Samverkan?

  • Bidrar med patrullerande cityvärdar.
  • Arbetsleder och ansvarar för ”plockstädare”.
  • Arbetsleder sommarjobbande ungdomar.
  • Projektleder och samordnar fastighetsägare och kommunen vid utveckling av platser och stråk.
  • Utför särskilda insatser vid större event, såsom Eurovision 2016.
  • Uppför, projektleder och konceptutvecklar julbelysning.
  • Jobbar med trygghetsfrågor i samarbete med Polisen.
  • Ordnar seminarier och stadsvandringar.
  • Tillför parterna kunskap om besöksflöden, omsättning och besökarnas attityder.

 

Hur fungerar City i Samverkan

  • Ideell fo?rening med ett helägt AB där verksamheten sker.
  • Budget omsätter ca 20 000 000 kr/år.
  • Medlemsavgifterna är individuella och spänner från 10 000 kr upp till 150 000 kr.
  • Medlemmarnas ro?strätt i fo?reningen beror på insats och storlek.
  • Intäktsmodell i delar (serviceavgifter från staden, fastighetsägare etc. om ca 4 300 000 kr/år, särskilda managementuppdrag från olika fastighetsägargrupper exempelvis Vasagatan, ca 1 700 000 per år och intäkter fo?r specifikt definierade projekt som exempelvis julbelysning, totalt ca 14 000 000 kr/år).

 

Tips och råd från City i samverkan

  • Utforma en gemensam handlingsplan utifrån visionen för området.
  • Få med kommunen både finansiellt och mentalt.
  • Det går att arbeta effektivt på frivillig grund, undvik att haka upp sig på lagstiftningsfrågan.
  • Se till att få ett starkt mandat rörande stadsmiljön och projekt.
  • Se till att staden är starkt representerat i styrelse/styrgrupp.
  • Var lyhörd och arbeta för att få gehör hos politiken, försök lösa gemensamma problem och förankra.
  • Bygg upp goda relationer till nyckelpersoner på berörda förvaltningar och hos fastighetsägarna.
  • Ha en tydlig plan för genomförandet och enas om en gemensam plan för platsen.
  • Driv små, enklare frågor parallellt med de stora visionära.
  • Se till att det märks att det händer något.

 

 

 

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega