BID kan bli ett lyft

Fastighetsägarna förespråkar en ny modell för att väcka liv i stadsdelar och områden som tappat framtidstron.

BID står för ”Business Improvement District” och är en internationellt etablerad modell för lokal samverkan mellan privata och offentliga aktörer för att skapa en positiv stads- eller områdesutveckling. Modellen uppstod i USA och Kanada där den fått stor genomslagskraft.

Det mest kända exemplet är Bryant Park i New York. 1992 slog sig fastighetsägarna med fasad mot parken sig ihop för att rusta upp den gamla knarkarparken och få stopp på missbruk och kriminalitet. I dag är parken en trygg och lockande oas, fastighetsvärdena skjuter i höjden och den lokala handeln frodas.

På ett seminarium den 24 januari presenterade Fastighetsägarna Stockholm sin nya rapport ”BIDs på svenska”, där de förespråkar en svensk modell för BID-inspirerade samarbeten.

Bästa tipsen
– Vi vill med skriften uppmuntra fastighetsägare att engagera sig i sitt närområde. Vi vill också passa på att lyfta fram exempel på BID-inspirerad samverkan som finns i dag och dela med oss av deras erfarenheter, tips och råd, sa Helena Olsson, chef stadsutveckling och samhälle på Fastighetsägarna Stockholm.

Förvaltarforum har listat rapportens ”Tips för framgång” när du startar BID-inspirerat samarbete, se faktarutorna under artikeln. Här kan du också se vilka fördelar samarbetet kan ge under rubriken ”Vad vinner du?”.

Vi kommer även följa upp den här artikeln och skriva mer om erfarenheterna i de svenska BID-inspirerade samarbetsprojekt som rapporten tar upp.

Justitieministerns stöd
På seminariet deltog justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, Svenska Bostäders vd Pelle Björklund, hållbarhetschefen i Stockholms stad Paul Alarcon och Vasakronans affärsområdeschef City Anna Nordin. De intervjuades av Billy McCormac, vd på Fastighetsägarna Stockholm.

Alla var mycket positiva till Fastighetsägarna Stockholms initiativ till att ta fram ett ramverk för en svensk BID-modell, ett nytt namn på modellen och en paraplyorganisation som kan underlätta för fastighetsägare som vill starta BIDs.

– Det här är en modell som vi vill se spridd till så många platser som möjligt, sa Morgan Johansson, som lovade att driva frågan.

Svenska modellen
Den svenska modellen för BID-inspirerade samarbeten har vuxit fram sedan 90-talets slut och skiljer sig från den utländska modellen.

I andra länder är BID strikt definierat i en lagstiftning, vilket innebär tvångsanslutning av fastighetsägare som äger fastigheter i ett BID-område. Lagen gör det också möjligt för lokala myndigheter att driva in skatt eller avgifter från medlemmarna för att finansiera BID-arbetet i området.

I Sverige är det frivilligt att gå med i ett BID-samarbete och det finns ingen speciell lagstiftning. Ingen av de medverkande på seminariet förespråkade heller att vi inför den utländska modellen i Sverige.

Värdeskapande
Fastighetsägarna skriver i rapporten att i Sverige har vi en mer utbyggd offentlig samhällsservice med ordnade system och tydlig ansvarsfördelning. Insatserna som görs i de BID-inspirerade samar­betena i Sverige handlar därför om åtgärder för att förbättra och utöka existerande samhällelig service, inte att ersätta den.

Rapporten slår fast att de vanligaste drivkrafterna för en BID är att öka attraktions- och konkurrenskraft och i förläng­ningen höja fastighetsvärdena.

Men för att nå dit krävs att området är tryggt. Därför kretsar oftast insat­serna som finansieras och utförs av BIDs kring lokala trygghets- och attraktionsskapande åtgärder.

– I de allra flesta fall är det trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder som triggar igång ett sånt här samarbete, sa Helena Olsson när hon presenterade rapporten på seminariet.

Vad gör BIDs?
I den mest grundläggande formen använder ett BID ofta sin budget för grundläggande områdesskötsel som till exempel renhållning och brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.

Andra uppgifter för ett BID kan vara lokala aktiv­iteter, platsutveckling och marknadsföring av området.

Många BIDs arbetar aktivt med utveckling av sitt BID som varumärken, skräd­darsyr områdesspecifika reklamkampanjer, smyckar stadsdelen, arbetar med plat­sutveckling, julbelysningar och marknadsföring via hemsidor och sociala medier.

Ofta förening
Eftersom vi inte har någon BIDs-lagstiftning i Sverige, så förekommer inga regelrätta BIDs här. Däremot finns det en rad framgångsrika BID-in­spirerade samarbeten. De bygger på frivilligt medlemskap och tar ofta formen av en ideell förening.

I rapporten beskrivs fyra svenska BID-inspirerade samarbeten: Fastighetsägare i Gamlestaden (Göteborg), Fastighetsägare i Järva (Solna), Fastighetsägare Sofielund (Malmö), City i samverkan (Stockholm). Det är dessa samarbeten som Förvaltarforum kommer att skriva mer om framöver.

Finansieringen baseras vanligen på storlek och fastighetsinnehav i området. Det förekommer också att kommuner och andra går in och delfinansierar olika projekt och funktioner. I de fall som intäktsbringande aktiviteter utförs inom samarbetet så går dessa medel tillbaka till verk­samheten.

Praktiska råd
Fastighetsägarna skriver i rapporten att med rätt upplägg kan BID-inspirerade samarbeten ge positiva effekter i många olika typer av miljöer. Goda exempel finns i såväl större stadskärnor som i storstädernas inner- och ytterstäder, men även i små tätorter.

Det finns ingen universallösning, ett typiskt väl lämpat område eller en mall för hur man ska gå till väga för att få till stånd lyckosamma BID-inspirerade samarbeten.

Men det finns erfarenheter som beskriver hur du ska agera för att öka chansen för framgång i praktiken. Se ”Tips för framgång” i faktarutorna.

Text: Mats Cato/BIDs på svenska
mats.cato@forvaltarforum.se

 

Tips för framgång

AVGRÄNSA!

Området bör vara väl definierat och utformningen utgå från det aktuella områdets specifika egenskaper. Därför är ett homogent område fördelaktigt.

GEMENSAM SYN!

När området är likartat underlättas för en annan framgångsfaktor, nämligen att det finns en gemensam bild av områdets utmaning och därmed också en gemensam målbild eller vision för det. Att sätta upp gemensamma målsättningar är viktigt för att kunna mäta om samarbetet är framgångsrikt och motsvarar förväntningarna.

UTHÅLLIGT ENGAGEMANG!

Delad problemformulering och målbild stärker engagemanget hos parterna och underlättar möjligheten att komma överens om de gemensamma insatserna. Men lika viktigt är att var och en gör sin ”hemläxa”. Det är när många höjer kvalitet på förvaltning och verksamheter på samma gång som hela området påverkas positivt.

ENGAGERAD KOMMUN!

Det är dessutom nödvändigt att kommunen möter upp och att föreningen bygger upp en god dialog med berörda förvaltningar i kommunorganisationen.

MANDAT!

Organisationen och nyckelpersoner behöver ges ett tydligt och väldefinierat mandat gentemot medlemmarna själva, kommunen och området.

TRYGGHET LÄGGER GRUNDEN!

Det går inte att hoppa över trygghetsfrågorna i strävan att skapa ett attraktivare område. Ingen vill ta barnen till en nyanlagd häftig lekplats om det inte känns tryggt. Ett effektivt trygghetsarbete går inte att bedriva utan att fastighetsägarna är med och bidrar. Ett samarbete ger det offentliga en lokal motpart i trygghetsarbetet.

MÄNNISKORNA I FOKUS!

Det lokala förbättringsarbetet ska alltid utgå från människorna som bor och rör sig i området.

MÄT!

Åtgärder måste utgå från fakta och inte allmänt tyckande. Därför är det en god idé att genomföra en s.k. nollmätning i ett område före bildandet. Det kan gälla exempelvis vakanser, fastighetsvärden, antalet besökare, brottsutveckling och invånarnas uppfattning om området. Sedan kan man med återkommande mellanrum följa upp och mäta vad som skett efter bildandet av samarbetet.

PRISSÄTT!

När medlemmarna i samarbetet också står för kostnaden blir finansieringen i sig en nyckel till framgång. Det sätter ett pris på samverkan och signalerar att detta ses som en investering på både kort och lång sikt. Det stärker åtagandet och engagemanget och skapar långsiktighet. En pedagogisk poäng i detta är att samarbetet bygger på övertygelsen om att det är lönsamt.

DELAKTIGHET!

Bostadsrättsföreningar är särskilt viktiga medlemmar eftersom de är fastighetsägare som bor i området och därmed har ett annat lokalt intresse och användbar lokal kunskap som inte är lika självklar hos företrädare för ett traditionellt fastighetsbolag. Genom boendedialoger och insamling av fakta i området ökar det lokala deltagande och engagemang i den lokala utvecklingen, vilket också skapar ökad trivsel.

Källa: Fastighetsägarna Stockholm

 

Vad vinner du?

– Ger fastighetsägare och företag möjligheten att utveckla och påverka närområdet på ett helt annat sätt än om man arbetar enskilt. Genomtänkta, väl utförda gemensamma insatser främjar hela områdets utveckling, skapar ökad trivsel och påverkar fastighetsvärden positivt.

– Skapar engagemang hos människor och företag lokalt. Detta i sig sänder positiva signaler om tilltro till området och bidrar till känslan av att det händer saker. Nya kunder och aktörer lockas också till ett område med en positiv utveckling.

– Är fastighetsförvaltningens förlängda arm. Fastighetsägare kan öka och bredda sitt engagemang för att stoppa nedåtgående spiraler. Exempelvis genom gemensamt arbete för förbättrad renhållning, bidra med insatser för minskad brottslighet, stötta hemlösa och sysselsätta ungdomar i området.

– Genom att gå ihop kan fastighetsägare göra gemensamma, ofta mer lönsamma och effektivare upphandlingar av tjänster i området. Renhållning, skadedjursbekämpning och parkeringsövervakning är några exempel. Ett gott samarbete gör att fastighetsägare och företag i förlängningen kan få en högre avkastning från sin verksamhet.

– Gör att kommunen kan få hjälp med att uppnå en servicenivå utöver den som kommunen själv mäktar med. Kan gälla exempelvis trygghet och renhållning.

– Utgör en tydlig partner till kommunen som är engagerad lokalt som kan bidra till lokal utveckling av områden.

– Kan leda till en bevarad mångfald bland fastighetsägare, eftersom en fastighetsägare genom samverkan kan påverka ett större område i positiv riktning utan att behöva äga kringliggande fastigheter.

Källa: Fastighetsägarna Stockholm

 

 

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega