Bolagen tar större samhällsansvar

laxhjalpen3Nu ska ännu fler ungdomar i socialt utsatta områden klara skolan. Stiftelsen Läxhjälpen växer och samarbetar i dag med ett 20-tal bostads- och fastighetsbolag.

Det finns svenska skolor där inte ens hälften av eleverna är behöriga till gymnasiet. Behovet av läxhjälp är mycket stort i socioekonomiskt utsatta områden.

– Vi hjälper 1 300 elever i dag, men under höstterminen kommer vi löpande att starta fler grupper för att kunna erbjuda över 1 500 elever en plats i Läxhjälpsprogrammet. Mer än hälften av platserna finansieras av fastighets- och bostadsbolag, säger Regina Svensson, kommunikationsansvarig och verksamhetsledare på Stiftelsen Läxhjälpen.

Läxhjälpen är en icke-vinstdrivande stiftelse som med finansiering från näringslivet bedriver gratis, resultatfokuserad läxhjälp i socioekonomiskt utsatta områden. Arbetet utförs på deltid av universitetsstudenter som får en inkomst samtidigt som de gör en viktig samhällsinsats.

Regina Svensson

Regina Svensson, kommunikationsansvarig och verksamhetsledare på Läxhjälpen.

Fler städer
Läxhjälpen började i Stockholm 2007 och startade sedan i Södertälje, Göteborg och Malmö. Sedan har verksamheten spridit sig till Landskrona, Helsingborg och Västerås.

Regina Svensson berättar att Läxhjälpen i höst satsar på att växa i de orter där verksamheten redan är igång. Men nästa år kan det vara dags att utöka verksamheten till nya orter.

– Vi tittar på Norrköping och Örebro just nu. Det kan bli nya regioner för oss nästa läsår. Men vi måste växa på ett tryggt och strukturerat sätt, så att vi hela tiden kvalitetssäkrar verksamheten.

20-tal bolag
Läxhjälpen samarbetar både med kommunala och privata fastighetsbolag. Totalt rör det sig om ett 20-tal bolag.

– Fastighets- och bostadsbolag är väldigt viktiga för vår verksamhet eftersom de har det lokala perspektivet och därmed ett extra engagemang. De tar ett väldigt stort ansvar och tänker verkligen på den sociala hållbarheten i sina områden, där skola och utbildning har en central roll, säger Regina Svensson.

Ett bra exempel på det är Malmö Kommunala Bostads AB, MKB Fastighets AB, som inte bara finansierar Läxhjälpen utan också erbjuder elever sommarjobb och förmedlar kontakter. De är också engagerade i andra organisationer som arbetar i deras bostadsområden.

Vill du hjälpa?
Läxhjälpen är alltid öppet för bolag som vill bidra med finansiering till läxhjälp.

– Kontakta oss om ni har sådana funderingar. Det kan öppna möjligheter att starta nya områden och eller utöka där vi redan finns, säger Regina Svensson.

Kostnaden för att hjälpa en elev är 10 000 kronor per läsår. Vill man stötta en hel grupp med 15 elever är kostnaden 150 000 kronor per läsår.

Nio av tio lyckas
Regina Svensson berättar att Läxhjälpen i stort sett har kvar alla samarbetspartner som stiftelsen har haft sedan starten.

Läxhjälpen ger bostads- och fastighetsbolagen väldigt konkreta resultatrapporter varje läsår, där det framgår hur det går för de här eleverna. Statistiken talar sitt tydliga språk: 87 procent av eleverna i årskurs nio som deltog i programmet läsåret 2014/2015 gick vidare till gymnasieskolans nationella program.

– De här bolagen tar ett väldigt stort ansvar och är engagerade. Deras stöd till Läxhjälpen är direkt kopplad till deras verksamhet. Huvudsyftet för dem är inte att synas, utan att få fler unga i deras områden att lyckas. Det är avgörande för om de framtida hyresgästerna får jobb och kan betala sina hyror.

Lokal strategi
De flesta fastighetsbolagen väljer att gå in lokalt där de själva har fastigheter. Men de största, till exempel Riksbyggen, låter Läxhjälpen använda finansieringen där den behövs som mest.

– Vi tittar på skolverkets statistik för att hitta skolor där det finns en stor andel elever som inte går vidare till gymnasiet. Det är de skolorna vi samarbetar med och då ofta tillsammans med fastighets- och bostadsbolag. De här skolorna kan till exempel ligga i samma stad som Riksbyggens områden, men behöver inte ligga i samma område.

Regina Svensson berättar att Poseidon i Göteborg är ett exempel på ett bostadsföretag som väljer att arbeta med skolor i samma områden där de har fastigheter.

Tryggare och lugnare
– Många av våra partners märker direkt att det blir tryggare och lugnare i området. Vi har också exempel där bostadsbolagen menar att saneringskostnaderna har minskat eftersom ungdomarna sitter och räknar matte i stället för att vara ute och klottra och förstöra. Men vi har en väldigt mixad grupp elever och många gör ju inte sånt.

Läxhjälpen försöker fånga upp de elever som struntar i skolan och inte går dit, men det gäller inte alla elever som får hjälp.

– Vi har många elever som är studiemotiverade men behöver extra stöd för att de inte får det hemma av olika anledningar som språkbrister, trångboddhet och så vidare. Det kan se väldigt olika ut för våra elever, men den gemensamma faktorn är att de behöver extra stöd för att komma vidare till gymnasiet.

Ett praktexempel
Det finns också exempel på fastighetsbolag som samarbetar för att möjliggöra för Läxhjälpen att starta i nya områden.

– Ett praktexempel är Mimer, Ikano Bostad och Rikshem som tillsammans möjliggjorde starten av Läxhjälpsprogrammet i Västerås och då kunde vi erbjuda fler elevplatser och göra det till en egen region eftersom det blev ett större antal elever.

För att det ska vara möjligt att kvalitetssäkra arbetet måste Läxhjälpen ha en större verksamhet i varje region. Coacher besöker kontinuerligt grupperna och är ett viktigt stöd för läxhjälparna. Men verksamheten förutsätter alltid att det finns universitetsstudenter i närheten.

300 deltidsjobb
– Vi ger jobb till hundratals studenter som får betalt för sitt arbete. Vi har närmare 300 deltidsanställda ordinarie läxhjälpare. Utöver det finns det en så kallad “vikarieroll” som jobbar vid behov om de ordinarie har tenta, seminarium eller av andra skäl behöver vara lediga.

Läxhja?lparna a?r noggrant utvalda universitets- och ho?gskolestudenter med olika studieinriktningar som har olika bakgrund och erfarenheter.

– Vår verksamhet bedrivs efter skoltid i skolornas egna lokaler. Därför är samarbetet med skolorna också väldigt viktigt. Den här tresamheten; vi som organisation, lokala fastighetsbolag och skolor; kan tillsammans göra väldigt mycket. Men det krävs att alla är engagerade från sitt håll för att det ska fungera.

Saknar struktur
Regina Svensson förklarar att Läxhjälpen har en annan roll än lärarna på skolorna.

– Vi kallar oss inte pedagoger, utan vi försöker ge barnen en förebild och hjälpa och stötta dem i sina studier. Sen jobbar vi mycket med studiemotivation, studieteknik och att få in en rutin så att de kommer två gånger i veckan, säger hon och tillägger;

– Vi har samma läxhjälpare till samma elever och sköter man sig inte kan man förlora sin plats. Det är väldigt strukturerat och det är en förutsättning för att det ska fungera. Det är ofta rutin och struktur i studierna som saknas hos ungdomarna som vi hjälper.

Brist på studenter
För att kunna växa vill Läxhjälpen få kontakt med fler högskolestudenter.

– Vi märker när vi växer att det inte enbart räcker med vårt goda rykte, som vi har klarat oss på innan för att hitta läxhjälpare. Nu måste vi nå studenter på ett bredare plan och det är en utmaning för oss att marknadsföra oss eftersom vi är en icke-vinstdrivande organisation och då är det svårt att mäta sig med andra vinstdrivande företag som kan sprida sina budskap med reklam.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

 

 

Så fungerar Läxhjälpen

  • Läxhjälpen är en icke-vinstdrivande stiftelse som med finansiering från näringslivet bedriver gratis, resultatfokuserad läxhjälp i socioekonomiskt utsatta områden.
  • Visionen a?r ett samha?lle da?r barn va?xer upp med fo?rutsa?ttningar att klara skolan, utvecklas och na? sin fulla potential.
  • Läxhjälpen kostar 10 000 kronor per elev under ett la?sa?r.
  • Läsåret 2014/15 gick 87% av eleverna i årskurs 9 som deltog i läxhjälpsprogrammet vidare till gymnasieskolans nationella program.
  • Läxhjälparna a?r noggrant utvalda universitets- och ho?gskolestudenter som har olika bakgrund, erfarenheter och kommer fra?n olika studieinriktningar.

 

 

Dela artikel:
Share on LinkedInShare on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page